Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Silva

Jag ligger ner i mossan,
och andas lugnt, på rygg.

Du viskar i mitt öra.
Du får mig alltid trygg.

Jag ser molnen mellan grenar,
och känner doft av skog.

Här är jag alltid levande,
även om jag dog.

Jag tror jag stannar här.

Det är så skönt,
när ingen vet var jag är.


Fri vers av Mow Dean
Läst 357 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2011-04-16 10:48



Bookmark and Share

  Filosofen2
Trygghet öppnar för nya vägar, hemliga platser ger nyfikenheten en nyck. Aldrig någon finner det stället om du tyst beger dig dit. En dag du kanske vill någon ser det med dig
2011-05-01

  Serapis VIP
Några förslag på förbättringar:

Du får mig alltid trygg. -> Du GÖR mig alltid trygg.
Jag ser molnen mellan grenar -> SER molnen mellan skogar (alltså: stryk ordet "jag")

Den första ändringen föreslår jag av rent semantiska skäl, den andra av rytmiska.

Sedan bryter den sista strofen takten helt och hållet, vilket får den att komma litet som ett slag.
Fast meningen känns kanske inte lika slående. Kanske skulle du läsa in den? Så att man får höra hur du vill att de avslutande orden skall uttalas.

I annat fall, kanske du skall fundera över om du skall skriva om den sista strofen i samma rytm som den övriga texten?
2011-04-19

    ADI Nehlin VIP
Behöver dra sig undan så ibland..fin
2011-04-19

    Jane S
Skogen är vårt hem,fanns det en pjäs som hette o som jag såg någon gång för längesen, vacker titel tycker jag. Skön. Precis som din text.
2011-04-19

  Linda CH
Ett fint gömställe, skogen. Vilsamt och rofyllt skrivet.
2011-04-19

  stella
Mossan, som renar en från allt. :)
2011-04-16
  > Nästa text
< Föregående

Mow Dean
Mow Dean