Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Samma gäller här också. Symbolspråket är religiöst, men inte temat och budskapet. http://web.comhem.se/serapis/video.html


En dialog

Jag är rösten från ett namnlöst intellekt som talar till Dig från ingenstans och överallt. Kan Du höra Mig? Hör Du att Jag finns här och tilltalar Dig? Du vet inte varifrån Jag kommer. Sålunda kan Du inte svara.
Ha!
Cogito ergo sum, sade Cartesius. Tvivlar du? Dubido! Jag tvivlar! Var lite förnuftig nu! Ratio!
Är Jag Gud? Det vet Du inte och inte heller Jag. Jag är rösten i Mitt eget huvud som ekar.
Jag är mäktig där Jag slår till och Jag slår med kraft.
Varför skulle Du lyssna på Mig? Har Du inte en egen stämma som liknar Min?
Jag tror att Du liknar Mig, men Jag vet inte. Jag är nästan säker på att Jag liknar Mig Själv, men inte heller det är visst.
Hör Du inte att Jag kallar Dig?
Ett namnlöst intellekt som pratar med Sig Självt, men hoppas att Du skall höra, det är Jag.
Jag kallar Dig, men Du svarar inte. Varför är Du tyst? Jo, Du kunde inte svara. Det är därför Jag håller monolog.
Men hör Du inte hur Jag kallar? Jag ropar. Jag skriker. Hör Mig, säger Jag! Jag befaller Dig att tiga och lyssna!
Men hur skall Jag veta om Du lyssnar när Du är tyst? Det är bara Jag som pratar. Är det bara Jag som finns? Finns Du verkligen? Eller är Du och Jag samma sak?


Jag försökte då svara och sade: ”Här är jag”. Då förkunnade rösten:

Jag tilltalade Dig och Du svarade och sade ”Här är Jag”. Vad menar Du?
Jag vet att Jag är här, men att Du inte är här. Och hur kan Du vara Jag?
Vad försöker Du säga Mig? Vet Du inte att Jag är den Jag är?
Jag vet inte vem Du är och när Jag frågar Dig svarar Du bara ”Här är Jag”.
JAG ÄR HÄR, inte Du!
Minns Du inte att Jag befallde Dig att lyssna på Mig? Därför: tig när Jag talar!
Hör! Min röst är överallt. Hela världen ekar av den. Hör Du det?
Jag kan skapa med Min röst, Jag kan skapa ord som Du inte kan förstå.
Hör Du inte det? Hör hur Jag talar till Dig!
Talar Din tystnad till Mig?
Varför sade Du bara ”här är Jag”? Du har inte lyssnat på vad Jag säger. Jag sade ”Var är Du?”
Då skall Du inte säga ”Här är Jag”. Jag har redan sagt att Jag är här. Jag är den Jag är och Jag är här. Du är någon annanstans. Jag är som Du och Du är som Jag. Du är inte Jag! Bara som.
Hör Mig! Jag är väldig! Jag är Kraft! Jag är Styrka!
Du skall frukta Min stämma när Jag kallar. Jag talar och Du lyssnar. Du hädar med din röst.
Du skall svara när Jag kallar Dig!
Sålunda talar Jag och så har Jag sagt och så säger Jag alltså.


Jag svarade rösten sålunda: ”Jag säger som Job: Jag har dristat mig till att tala en gång och skall icke tala mer. Nej, två gånger och nu skall jag tiga”.

Varför hånar Du Mig? Varför föraktar Du Mig? Varför talar Du till Mig i gåtor?
Ha! Tro inte att Jag inte förstår vad Du säger. Jag har Kunskap om allt. Om ALLT!
Jag är den Jag är och Jag är större. Tig, Ditt kryp!
Lyssna och Jag skall förkunna!


Jag sade då: ”Jag dristar mig till att tala en tredje gång. Jag säger dig: jag lyssnar. Tala då: och jag skall höra”.
Då sade rösten:

Folken bär sig åt.
Folken bär sig åt som svin.
Ändå kastar Vi pärlor för dem.
de köper smink för pärlorna.
Folken skökar.
Begår hor.
Vem är det som säljer dem?
Jag köper! Jag köper!
Synd och skam om folken.
de skall trampas under fötterna.
Ser ett svin vackert ut för att det pryds med kosmetika?
Folken har tagit det som bör ske i mörkret ut i ljuset.
Jag säger: deras lampa skall slockna.
Solen skall inte längre skina över dem.
Ve till folken!
Jag vill inte se dem längre.
de är fula i sin kosmetika.
Vems bild är de danade till?
Det stora svinet.
Skökan.
Jag skall slakta dem,
men de skall inte offras.
de skall slaktas och slängas på avskrädeshögen.
de horande folken.
Det kommer en dag då ingen längre vill köpa.
Då Ni trampat sönder alla pärlor.
Då sminket flagnar av.
Ni skall då stå blottade för domen.
Jag orkar inte mer.
Ni skall döljas.
Ni begår Ert hor offentligt.
Inte länge till.
Det säger Jag Eder:
Jag skall släcka lampan.
Aldrig mer skall den skina på Er.
Till dess bidar Jag Min tid i mörkret.
Men en dag skall Jag söka med lykta efter Er.
Min dom kommer att vara hård;
Nåden fjärran.
Min vrede är enorm.
Den förtär Mig inifrån.
Men vänta! Ha!
En dag skall den förtära Er.
I eld skall Ni brinna.
I eld skall Ni förgås.
Likt den brinnande flamman som driver Er till hor.
Ert hor kommer att bli Er egen undergång.
Den dagen skall Jag skratta.


Jag sade: ”Jag dristar mig till att tala ånyo: säg mig, vem talar du till, o du som förkunnar?”
Då svarade rösten:

Hör Mig! Mig, Vars stämma ekar. Hör Du Mig? Jag talar till Er!
Vilka Ni? Jag och Du? Eller Du och de andra?
de, som skrivs med minuskler. Du och Jag skall skrivas med VERSALER.
Vi skall inte längre höra på dem. Ni har gjort Ert. Vår tid skall ersätta Er.
Jag säger Er, sannerligen, Ni skall tiga, men ändå inte höra. Ni skall lyssna, men vara såsom döva. Ni skall tala och ingen skall höra Er. När någon lyssnar skall Ni vara likt en som är stum.
Vem är Du som Jag talar till? Vem är Jag som talar till Dig?
Ack, om Vi visste det.
Du döljer Dig inte som de i smink. de klär ut sig inför Mig för att Jag inte skall känna dem.
Ha! Jag ser igenom dem. de är såsom skuggor för Mig. Som glas. Som ett glas vin. Det skall krossas och hällas ut på marken som blod!
Hör Mig då Jag förkunnar!
de är svin. deras fötter trampar ner och förstör allt. de bökar med sina trynen i jorden och tror att de skall finna pärlor att krossa där.
Ve dem! Ve Er alla!
Hädar Jag om Jag tror att Jag är Gud?
de tror ingenting! Jag tror. Tror Du som hör Mig? Lyssna nu då!
Säg vad Du tror! Jag projicerar Min bild på Dig som i en spegel!
Svara! Är Du inte en konstnär?


Jag sade: ”Du ber mig tala och du ber mig svara och sålunda dristar jag mig ånyo till att yttra mig. Jag säger detta: Du är inte Gud. Du är Satan, Djävulen. Det är därför Du talar till mig på det sättet. Skriften säger att Den Onde styr världen. Men Johannes skrev: ’Vi veta att vi är av Gud och att hela Världen är i den Ondes våld!’ Tig, Satan, och vik hädan!”
Då sade rösten:

Min Vrede flammar mot Dig. Den skall förtära Dig, såsom den förtär Mig!
Ha! Du är Min reflektion! Om Du kallar Mig Satan är Du Själv Djävulen.
Du talar om Skriften. Dåre! Skriften säger också: ”Såsom du dömer andra, sålunda skall du själv bli dömd”. Ha!
Hör hur Jag skrattar åt Dig! Du lyssnade, men Du förstod inte. Dåre!
Hur vågar Du tala till Mig?
Du sade att Johannes skrev att ”Vi veta”. Vi vet, ja! Men ”Vi” är både Du och Jag. Är Jag av Gud är Du av Gud! Jag har sagt att Jag är som Du, men där Du är, där är icke Jag och där Jag är, där är icke Du!
Himmelen speglar sig i Havet och Solen i Månen. Det är en projektion. Jag ÄR!
Du är icke! Du är blott ett sken. En skenbild.
Jag yrar! Jag drömmer! Du finns inte. Endast Jag är Den Som Är!
Nu vet Jag att Du inte är Jag. Du är som de, som de som icke är. de, som är horande skökor, som pryder sin fåfänga yta med smink för att dölja sig, men bedriver sitt hor öppet; de vill inte att någon skall se att de är tomma, men de försöker ständigt fylla sig fulla genom att hora.
Ve dem! Jag skall slå denna spegel i spillror. Jag tål inte se den mer!
Jag skall tystna och aldrig mera tala. Jag skall dölja Mig i mörker och aldrig mera synas.
Man skall fråga efter Mig, man skall kalla på Mig, men Jag skall icke visa Mig och Jag skall icke svara.
Dårar är vad Ni är! Svin! Ni är orena. Spegelns yta är befläckad av blod och synd.
Jag ville att Du skulle lyssna, men nu skall Du fråga efter Mig, men Jag skall icke mera svara Dig!
Dåre! Att Du dristade Dig till att förneka Mig! Det blev Din egen dom. När Du dömde Mig dömde Du Dig Själv.


Jag sade då: ”Eftersom du säger att du intet mer skall säga, lämnar du fältet fritt åt mig att tala. Vem var det som dömde först? Du eller jag? Vem var det som sade: ’Men en dag skall jag söka med lykta efter er. Min dom kommer att vara hård; nåden fjärran. Min vrede är enorm. Den förtär mig inifrån. Men vänta! Ha! En dag skall den förtära er’?
Det var inte jag som dömde! Din dom föregick min. Du säger till mig: ’Du är min reflektion’. I så fall fördömde jag dig efter att du fördömt folken. Jag säger dig: vill du förtjäna annat epitet än Satan eller Djävul, skall du vara snarare till nåd än till dom. Om folken är din reflektion, din bild, och du dömer dem, då dömer de dig. Förstår du inte det? Om spegelbilden är ett svin, hur mycket större svin är inte den vars bild syns i spegeln? Om en spegel är smutsig kan man krossa den och bilden försvinner, men den orenhet som finns hos den, vars bild syntes i spegeln, kommer inte att förgås så lätt. Minns du inte att du sade: ’Är jag Gud? Det vet du inte och inte heller jag’? Då skall jag säga dig: jag vet inte vem du är, men ett vet jag: du är inte Gud!
Ja, sannerligen är du ’ett namnlöst intellekt’, ja, men inte mer än så.
Kanske vill du bli som en gud? Jag säger dig: det blir du aldrig!
Du säger: ’folken döljer sig i smink’. Du är inte bättre du, som döljer dig i mörker och tystnad.
Du säger: ’jag är som du och du är som jag. Du är icke jag’. Du säger: ’Jag slår med kraft’ och ’jag kan skapa med min röst, jag kan skapa ord som du inte kan förstå’. Då säger jag: såsom dina ord är för mig, sådana är mina för dig.
Nu har jag sagt mitt och nu skall inte heller jag tala mer.”
Och jag satt där i mörkret och rösten svarade inte.
Utanför hörde jag folkens larm och det förtretade mig, folkens larm. Men vad skulle jag göra? Jag är förvisso inte Gud.
Sålunda förblev jag i mörkret och är där än.




Fri vers (Prosapoesi) av Serapis VIP
Läst 493 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-04-27 00:39



Bookmark and Share


  LenaJohansson VIP
mkt bra
2011-04-27
  > Nästa text
< Föregående

Serapis
Serapis VIP