alldeles nyss fullt med sirlig grönska
hoppet spirade
i kapp med de gröna jag började växa
tanken att ett frö skulle slå rot
och börja blomma
men kylan sänker sig
och landskapet åter kargt

viskande löften sviks
har längtat en tidsrymd
sviktande tålamod

näsan mot rutan
bortom modets ramar
finns drömmen ruvande