Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

De outtalade orden






Jag gråter över de outtalade orden
Det finns ett svar men
jag kommer aldrig erkänna
det värkande såret i min själ för dig

Jag kan gråta för dig med
det finns inget som hindrar mig
Smärtan kommer splittras och sen försvinna
det tar tid, men jag kommer vara mindre trasig

Mitt sinne driver mig till vansinne
Jag kommer aldrig bli hel,
bara lära mig leva med mig själv
Jag är här nu, ingen annanstans

Om du bara visste vad jag lever
Jag är så full av mig själv
och i dag
ska jag gråta för de outtalade orden






Fri vers av Ylvavirvla
Läst 422 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2011-05-02 22:47



Bookmark and Share


  Sommarnattsljus
Fin och sorglig, men med insikt om att tårarna är läkande. Jag kommer att tänka på en text om två krukor. Ägaren hämtade vatten och bar hem varje dag. Den ena krukan var sprucken och därför läckte vatten ut under vägen, så att bara hälften fanns kvar när de kom hem. Den trasiga krukan klagade en dag och sa att hon var oduglig. Då tog ägaren med henne och visade vägkanten på den sida där hon burits varje dag. Där växte fullt med frodiga örter, som hade vattnats genom att hon läckte. På det viset var hon väldigt värdefull, trots att hon var trasig...
2011-05-03
  > Nästa text
< Föregående

Ylvavirvla
Ylvavirvla