Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Finns det något värre, än att inte veta...?


Ovisshetens Kärr...

Förödande, denna ovisshetens mörka, djupa kärr
Kantad av vackra blomster, en lockande oas
Trollbinder ögat, ger hjärtat löften om hopp
Visar vad var människa vill se, bygger luftslott...

En oemotståndlig dröm för sinnen, falskhetens okrönte mästare
Skön och förförisk, dock under ytan, ond, förruttnad, mördande
Någonstans vet man, men drömmen vinner i styrka
Steg av lätthet, leende läppar, går ner sig...

Väl fast, verkligheten visar sitt grymma, kalla jag
Förvridna, förkolnade stjälkar, stank av död natur
Luftslottet rasar, hoppet sinar, drömmen dör
Knotiga, döda fingrar, greppar anklarna, drar långsamt ner...

Hopplösheten segrar, där kamplusten ger efter
Styrkan sinar, i gyttjans kalla, krossande omfamning
Sjunker under ytan, ett fängelse för evigt
Ser andra stackars själar, som Ovissheten snärjt...




Fri vers av Mystica
Läst 327 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2011-05-13 10:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mystica
Mystica