Mitt namn är Cassandra och jag skriver till Dig, Jezebel.
Jag har sett Dig från buskagen, Jezebel. Du föredrar ditt kött flått, naket och rått innan förtärande. Smaskandes får du i dig allt som sticker ut från mängden. För alla skall ju vara på samma sida i boken och äta samma torsk till middag. Ja såvida de inte är du, Jezebel.

Av alla kräldjur i Norrlands Herpetologiska förening så var du den lövsvansgecko som viftade högst med din status som kulturell värnare. Men jag vet. Ditt hjärta har tre ihåligheter. I en skrud av fjäll och hornplåt skrider du fram. Vi alla ska niga och buga för annars kommer kannibalen i Dig och slukar allt i sin väg.

Jag portionsberäknar ditt hjärta till cirka en millimeter. Allt handlar ju bara om Dig i din värld. De andra är undersåtar. Jag har sett dig då du penetrerar varje rörelse hos de du kallar mjölkmaskar och argentinska kackerlackor. De som du tycker sticker fram för mycket. De som du ser som starkare, unikare för det är ju så endast du, Jezebel som har kraften att döma utan att veta ett skit.

Ditt ansikte lyser ömt och du säger dig värna om de svaga, men bara så länge de inte blir bättre. Du vill inte hjälpa. Önskan du bär i ditt bröst, ja, den enda önskan är att alla hålls nere så du kan skina. Jezebel så blind för de svaga som har styrkan som drivkåpa. Nej du, du blir kåt på dig själv. Så där spinnande falskt lycklig då applåder genomborrar Dig.

Du säger dig veta vilka som ”tillhör” dig. I samma sekund du leendes säger Dig vara öppen och mjukt feminin så stänger du ute, diskriminerar, bestämmer, kör över, förstör allt som är fritt och inte bär din stämpel. Manipulationer. Bara Du lider sant och verkligt och för de fegas förtal för egen vinning.

Älskade Jezebel. Jag hade hittat ett hem. En stilla ort. Ja, Jezebel även jag har lidit. Varför förvånar det dig? Återigen ska du piska upp havet till orkan som vargen i rödluvan. Pådyvla din sanning. Utföra maktmissbruk. Det är väl så med kvinnliga kannibaler: kontrollen och makten tänder.

Men du ska veta jag har röntgat ditt inre maginnehåll med tentakler av stål. Skeletthögen är stor i din garderob: krögare, militärer, ingenjörer, frisörer, boxare, idrottsmän, affärsmän, bankirer, advokater, poliser, politiker, popstjärnor, präster, psykologer, recensenter, skådespelare och missionärer.

Du lyssnar till svensktoppen och trallar infantilt då det välgödda köttet når ditt gomsegel. I just det ögonblicket gillar du att påpeka att endast du vet hur saker tillagas för endast Du är sann medlem i Kannibal föreningen ”Blå lustar”. Du gillar att locka med en hycklande positiv visselpipa samtidigt som du planerar hur du göder ditt bekräftelsebehov och tar mer makt. Håll ned dem. Håll ned dem är din refräng.

Men du ska veta Jezebel, jag Cassandra har förvandlats till en rovfågel. Snabbt och obarmhärtigt ger jag dig här mitt gensvar för jag är inte längre tacksam för dina slag mot mitt hjärta. Jag skulle kunna äta din diplomatiska svansföring till lunch. Bara akta Dig!

För jag vill spy mina inälvor på ditt ansikte. Kleta in dina tarmar som en hawaiiblomkrans. Dansa på din dunkla självbelåtenhet. Skölja, ansa och bulta din beniga hjärna utan innehåll. Långsamt mala ned din kluvna tunga i en kvarn. Krama saften ur din skinka. Marinera, flå, hacka, hänga, grilla, koka, steka och grava ditt en millimeters hjärta. Ja göra allt det du gör med oss andra. Efteråt ska jag spotta på din tillgjorda gråt och ditt hycklande. För du Jezebel är det värsta kräldjur av dem alla. Du hugger då du ler. Du hugger de som gör gott.

Jag Cassandra har sett din sanna natur. Jag hoppas fler ska se den. Men nu ligger jag här, vakandes i buskaget väntandes på att folk ska höra mina profetior och se den trojanska hästens janusansikte.

© Pimsan Ivarsson