Finns Du?
I ett rum upplyst av stearin ljus
stirrandes ner i en spegel av vatten
Tårar av längtan, krusar inget annat
än min egen reflektion, min tomhet...
Vattenspeglar, meditation, ritualer under månen
Små pärlor av blod, droppandes över eldslågorna
Jag söker Dig, med min själs alla medel
men du förblir dold för mitt tredje öga
Känner Dig, hör ditt hjärtas rytm, Vem är du?
Jag söker harmoni, en lugn Enigma, en Mystiker
Dig som förstår, tystnadens ordlösa språk
Dig med ögon som talar, en djup, vis gammal själ
Du som talar genom beröring, och gör mig knäsvag
blott genom energierna som strålande omsluter Dig...
Du måste finnas
Du som behöver mig, lika mycket som jag behöver Dig
på det plan där fysikens lagar upphört att gälla
Min motsvarighet, min älskande jämnlike
Ett vilddjur vars behov av frihet, motsvarar mitt
Som förstår att närhet, föds ur frånvaro med tillit...
Jag känner Din existens, men var är Du, Vem är Du...?