Ett minne
I all sin enkelhet
I sin egen lilla värld av blommor
Hon tvinnar håret
gång på gång
plockar med klänningsfållen
flätar fingrarna -
tittar upp
och ger mig ett
pillemariskt leénde
smackar med läpparna
- precis smorda med
rosa läppglans -
tar de rosa tofflorna
av och på
på och av
min en gång så
slanka mamma
med vackert kolsvart hår
är nu svullen i kroppen
av alla mediciner
och håret -
ja, det är grått och spikrakt
men det rödprickiga
hårspännet
som hon omsorgsfullt valt
lyser upp
när den unge läkaren
kommer in
ler hon sitt allra
soligaste leénde
samtidigt som hon
på ett lite busigt vis
blinkar med ena ögat
mot mig
läkaren ger mig
en blinkning han också
för visst vet han
lika väl som jag
att hon i sin egen
lilla värld
av blommor
flirtar
lite
grann