


AURORA
Då solens första strålar glittrar på vita driva Aurora, den vackraste drottning,blickar mot månens skiva
Hon är blek, hon är skön, hon är is, hon är eld Åt gryningens timma hon vigt sig helgd
Av solens första strålar hon låter sig smeka den höljer henne i värme,tränger in i livet det veka
Ovanligt vackra färger föds ur hennes stora smärta och kölden tränger djupare, in till hennes hjärta
Det glimma och det spraka i storslagen symfoni och skaren på snön den gnistra som fasetterat fyrverkeri
Då himlen så nu glöda på marmorerat vis brinna denna fackla i ett hölje av is
Hennes stund på dygnet,är ack förgängligt kort Då obönhörligt dagen randas livet hennes rinner bort
Var dag hon föds och var dag hon dör Aurora, du vackraste drottning, dig bugar vi oss för
Fri vers
av
lisa"puzzle"svensson
Läst 533 gånger och applåderad av 19 personer Publicerad 2011-12-19 15:44 ![]()
|
![]() ![]() ![]() lisa"puzzle"svensson
Senast publicerade
befriad impuls vidare ljudlöst Ung Glädje skyddsänglar t y f o n trolovad ![]() |