Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Befrielsen

Havets enorma styrka formar
känslor inom mig.
Strandens vita korn bränner
under mina fötter då
strålarna hettat upp sanden.

Vällusten växer i hela mitt
inre då naturen öppnar mitt
sinne så jag kan möta
horisonten långt bortom
verkligheten.

Nere vid vattenbrynet
plaskar jag runt, innan
jag sakta går ut mot
havets mitt.

Havets botten känns räfflig
under mina fötter. Doppar
hela mig, så vattnet når
över mitt huvud.
Då jag åter stiger mot
ytan i all kraft forsar
all dålig energi av mina
skuldror.

Fortsätter ut en bit till, sätter mig
på en sten, drar benen mot mig
och njuter då hettan torkar
mitt våta hår.

Tillbaka mot stranden når
styrkan mitt mod att
våga öppna kistan där jag
kan lägga alla mina
trasiga minnen.
Stänga locket och låsa.
Slänger ut kistan mot havets
botten där den får stanna.




Fri vers av Filosofen2
Läst 213 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-06-04 01:27



Bookmark and Share


  La Magnólia
Underbara tankar ... Stranden och havets befriande kraft .. kraft att rensa i våra sinnen och bland våra minnen. Styrkan att lämna det som är trasigt, kvar vid havets botten ...
2011-06-04

    ej medlem längre
Bra skrivet !
2011-06-04

  mickech
Mmm havet ger dig styrka att kasta av dig ditt ok och bli av med de mörka tankarna. Bra gjort!!
2011-06-04

    AA VIP
Fin text med symbolik. En sommardag kan göra under.
2011-06-04
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2