det vassa bladet mot din kalla tunga
särar fåror

så lätt att falla tillbaka

älska det vassa kalla
stålet och dina tänder

bit

låt vätskorna flöda
och låt mig vara

såret. varar.

längre än två år. varar

det luktar surt om knivens egg
det slöa blöta
slapp muskel och kulan mot tinningen

återgår till att vilja ha dig
undantagstillSTÅND

ersätter begäret med kniven mot strupen
dina händer som inte rör mig

dina giftiga händer

dom tomma bladen
jag bläddrar
söker ivrigt
försöker se kanske
hemliga orden. säg

kåt

och jag vet du drömmer. kommer.
fingrarna och sårskorpor
ärren som ritar konturer mot en suddig bakgrund

nit

du krossar mig som en insekt under din högra sko