Flickan och trädet
Trädet och flickan

Dem är ett
Ett är dem

En gång var det inte så

Oplaskimrande vatten
är den plats varifrån
flickan härstammar

Över vandrande berg
genom riken av glas
Från den tid då trädets märg
en gång sprakade av färg

Som smaragd skimrar
hennes hud
Med en indigoblå skrud
Hennes midnatts svarta hår
tindrar likaså

Flickans namn är Indra
Tindra

Ett träd
åldrat med tiden
tidlöst i århundraden

Djupa hål
sår i trädets väsen
Vinden tränger sig på
Kylan berövar själen

Endast flickan
kan väcka åter

I månens sken
flickan färdas bland
taggar vita som snö
svarta som havsdjup

En värld av under
dolda vidunder

Skugglika
Mörka
Osynliga

Flickan dem skådar

Dem till trädet
henne leder

Gryningen stor
i skymning gror

Natt och dag möts

Träd och flicka
Flicka och träd

Alltid
Aldrig

Förenade

För evigt
i intet