Du sa att vi skulle till sagornas land

Där vi kunde uppleva alla små äventyr

Där vi kunde njuta av den blåa himlen som aldrig visade sina arga moln

Men ändå

Gav du mig ett sår djupt, djupt in i min klara själ
Det blev för djupt för min lycka skulle kunna läka min sorg

Du sa att jag inte kunde känna

Kärlek

Värme

Lycka

Sorg

Men ändå
Fällde jag en tår

Och ändå
Står jag på botten av det
Kalla
Havet fullt av tårar

I

En varm cirkel full med minnen

Som blir till kristaller av is
Som krossas av mina egna andetag

Min kropp sakta förvandlas till ärr
Som min bara hud fort skrapas bort

Och

Endast

Min själ lever kvar
För att det är min själ som du sårade