Staden har lossnat från mig; driftat -

jag längtar efter murar
jag vill begränsa mitt liv
med fyra väggar

blompinnarna växer högre
än växterna på fönsterblecket

jag finner bara remsor här -
inga runda former -
ingenting som doftar jord eller frön

bara vidskepelsens naturvidrighet
och avståndets patriarkala nödvändighet

när jag söker ljuset är mörkret
det som kommer närmast -

trots mina framgångar
förvränger jag min stad
bara du ber mig om det

Det sista jag gjorde var att lyfta penseln
från den blå evighet jag just färglade
och så satt jag här precis mest hela tiden

medan färgflagorna lade sig
som ett andra skinn över staden i mig