Varenda cell i min kropp skriker
Av längtan
Efter något som är större än det här
Något som betyder någonting
På riktigt

Den här jävla världen
Som jag av någon outgrundlig anledning
Envisas med att vakna till
Varenda morgon
Den är så liten och trång
Att jag fan får skavsår
Och jag vill bara krossa allt

Kom aldrig mer och säg
Att världen är full av osynliga murar
För jag ser dem klart och tydligt

Och alla dessa människor
Med hjärtan av plast
Och blekta leenden
Låtsasmänniskorna
Som låtsasälskar
Och är sådär mysigt låtsaslyckliga
Kan de inte bara försvinna ur min värld
Den är trång nog ändå

Jag kan ju fan inte ens fylla lungorna helt

Jag vill vakna i en värld
Med riktiga människor
Som vågar må skit och vara fula
Sådana som inte är vackra till och med när de gråter

Jag vill fan inte se små gnistrande smycketårar
På välsminkade kinder
Jag vill se folk som KAN gråta
Jag vill se svullna röda ögon
Fullt med snor och jävlighet

Människor som har fattat hur trasigt allting är
Och som känner sig som små skräp
Precis som jag

Och som längtar efter något större


Något som faktiskt är betydelsefullt

Och vackert




På riktigt