söker

känner lite grus i handen
maskrosfjädrar -
känner, den jämna sanden

omörkad ligger himmelen öppen
sommarsång och vita lakan
jag överger staden nu -

sitter hos dig
dricker kaffe
en fontän med grönt vatten

hela natten

jag överger mig
överlämnar
lägger brevet på postlådan

minns

för länge sedan
när jag såg

alla andra
ville mig något
jag lät mig plockas

steg
vilrummet var mörkt och ensamt
jag trivdes där

minns
att jag övergav
och gav
igen

känner barrstigen stiga upp
i minnet

stenen, hunden, blåbären
i en kopp

jag övergav på riktigt
flög
siktade inte; hamnade

jag hamnar inuti
människan

där jag bor

sången min beskrivning
sångerna mitt arv

papperslappar
Strindberg och hans kärlek

det var jag
som sjöng, nätterna igenom -