Borde inte förvänta mig din närvaro. Borde tänka att du inte vill, att det finns andra människor som drar i dig. Vem är jag? Bara en digital röst i bruset, någon som älskar dig högt, som du vänder ryggen till utan att tänka. Men jag klandrar dig inte.

I mina drömmar är vi nära. Där får vi röra vid varandra. Inga rädslor, ingen skuld, bara hud. Dina ögon som brinner. Min halspulsåder som söker sig utåt inom den spända kroppen.

Om du känner som jag kan jag förstå din frånvaro. Hur du hellre söker dig bort än att ligga bredvid mig i gräset. Andas kärlek, men svälja skuld. Jag vet det är egoism att vilja ha dig för mig själv, men jag behöver dig. Kan inte sluta behöva. Kan inte sluta kräva dina celler max en meter från mitt synfält.

Borde inte förvänta mig din närvaro. Borde vända blicken bort.

Borde.