Han hade målat en sorgrand
runt sina ögon
Svart mot det gröna
Han ville slåss mot världen
Det fanns något skört
i rösten,i hållningen
Han hade tänkt på sig själv
som en rebell
som var unik
En blödande poet
med ångestens svarta hål
inom räckhåll
Det krävdes så lite
för att falla ner
Ett skrik som tystnat
för århundraden sedan
vibrerade fortfarande