det är någonting speciellt med regn

speciellt på sommaren

och speciellt på asfalt

det är klart mer spektakulärt på natten

när asfalten transformeras till en stjärnhimmel

men även på dagen skapas något speciellt

jag vet inte varför

och inte bryr jag mig heller om det men

en doft skapas

en doft som får livet att kännas lite mindre idiotiskt

som en drog, du vet

eller en varm kram

kanske kan det även liknas till en knytnäve i ansiktet

dock beror nog detta mer på den mentaliteten man har för stunden

för mig är det bara en doft

och ett ljud

och en ojämförbar känsla

regndroppar mot asfalt

och min hela person mitt mellan dessa två

visst, blöt blir man

men t.o.m. när cigaretten släcks av regnet

så känns det liksom okej

plötsligt är man en del av det hela

på alla olika plan

ja... den känslan är inte helt fel

även om man ser ut som en idiot

lallande runt med en genomblöt cigarett i mungipan

och runt cigaretten

ett leende

... det hör inte till vardagen för mig

/