A.Ö
Minns sången du nynnade
Minns du hur skorna blev för små mot tårna
och hur inga plåster i världen kunde göra
underverk. Visst var det så att vi kände
att allt gått för långt.
Man kan gå tillbaka, när man gått för långt
men man kan aldrig dölja såren eller hur de
vattnar sig.
År kan flyta ut över en kropp och forma den
mogen. Till slut blev vi mogna och önskade vi
inte då att ungdomen skulle stannat till runt
hörnet så att vi kunnat hinna ifatt.
Man kan klä sig gammal eller ung men aldrig
dölja att åren går. Man kan låsa sin dörr och
ge sin nyckel till vem som helst.
Man kan ta sitt ursprung till hjärtat och slå
ut till den man var menad att bli. Man kan bli
utslagen och förtorkad medan livet blir ett
tidsfördriv.
Minns du...hur daggen berätttade att natten
beblandade sig med gryningen för att visa på
sin goda vilja.
Ingens blick borde behöva dö medan det
fortfarande finns liv kvar