När himlen kysser havet
just där regnbågen går ner
precis där alla rosor röda står
där tar du mina händer
för mig tätt intill din hud
får mig att glömma sorgen från igår

vi flätar våra fingrar
när jag andas in din doft
ditt ögonglitter möter mina blå
jag känner hur du tvekar
inför kyssen du vill ge
men vet att du så gärna vill förstå

den kärlek som togs från mig
lever ännu i mitt bröst
men du har visat vägen till nåt nytt
med tålamod och kärlek
får du mig att våga tro
på mer än tider som precis har flytt

din röst uttalar ord om
de känslor som du har
om sagor som är verkliga som vår
de finns där himlen kysser havet
där det nya ska ta vid
och måla färger i den framtid som är vår