Ett glas whisky ena dagen, ett glas vin nästa.
Livet passerar som sanden i timglaset.
Förudmjukelsen äter upp allt gott inombords.

Hålet växer då hjärtat brister.
Själens spegel immar igen då linsen blir suddig.
"Jag har inget liv."
Rösten hörs grumlig, orden stockar sig.
Längtan bort river tag i själen då rastlösheten
styr över förnuftet.

Sista glaset sveps ner trots whiskyn river, men vad gör det?
Ingen saknar en ensam, övergiven själ.
Orden ekar i huvudet tills det blir en sanning.