Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Spegling (Atash)

 

 

Vågor 

som speglande ljussken 

på hennes ansikte 

avtar

 

Det är en märklig stund 

när hon blundar mot horisonten över hav

Där tar solen sitt sista andetag

doppande

 i sin egen avbild

 

Himmel är sprucken i blod

med hennes tårar

 

Hon blundar för att vinden ska susa förbi

mot en kulle bakom hennes färd

 

Hon minns

 

 

 

där står än

en liten flicka

med upplyfta armar

och håller

vindsnurrorna 

mot vind

 

 

 

 

Tiden speglar sin egen melodi

 




Fri vers av Marduk VIP
Läst 537 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2011-08-02 22:25



Bookmark and Share


  lisa"puzzle"svensson
"vackert" är ett för litet ord för att beskriva denna....
2011-08-03

  Lena Själsöga Keijser
detta är så innerligvackert
skrivet med din vackra hjärtpenna

bilder stiger upp
färger
toner

vindsnurrorna
hör jag

bära
ord

tack
2011-08-02
  > Nästa text
< Föregående

Marduk
Marduk VIP