Du väckte mig vid liv.

I mörkret lyste du upp mig som en gatulampa.

Jag lyste starkt upp över den svarta trottoaren.
Som den brustna fågeln jag var gav du mig åter vingar att kunna flyga.*
Du helade mig.

Och jag har ingen annan att tacka än dig.
Jag är skyldig dig mitt liv.
Det var som du på nytt sådde ett frö i mig som växer varje dag.

jag vet inte riktigt vilket frö men jag skulle kunna gissa på en ros.

För jag känner mig så vacker som få.
Livsglädjen är så mycket starkare nu när du är här än innan.

Din närvaro lyser upp mig,
du är min elektricitet.

Du har gett mig en ny väg att gå.
Du har gett mig nya ögon att se det möjliga i det omöjliga.
Du har gett mig ett nytt perpektiv.
Ja, du har gett mig så mycket och jag kan inte tacka dig nog.
Du är ett ljus som sätter sig över mörkret.

Du är orden som fyller mina blanka sidor
du är varje hjärtslag,
du är så mycket för mig.
Du är viktig för mig.

Du är tonen i varje ton
andetagen i varje andetag
meningen i varje ord.

Du har fått mitt hjärta att le. Jag älskar dig!