Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Pappa, kom hem.

För ett tag sen efterlyste jag
min pappa, som jag inte pratat
med på många år.

Han och mamma bodde i Hörja,
i ett litet gult tegelhus vid den
stora vägen.

Sprit, orenlighet och mycket
osämja bland dem de umgicks med
då mamma levde.

Efter mammas begravning
tog det några år innan vi
totalt splittrades.

Pappa och hans nya flyttade
upp mot Sth utan att meddela
oss barn, som tappat bort
både oss själva och varann.

Innan jul fick jag ett meddelande
av min bror.
Det var pappa som saknades.

Dagen efter så outhärdlig.
Tårar rasade ner för kinderna
då orden dog.
"Pappa, kom hem."
Samtalet med polisen i Sth
hackade då jag likt ett litet barn
rasade i gråt.
Mindes hur känslan då mamma
och pappa försvann.

Kunde inte sova, vankade av och an.
Hjärtat pulserade, frågorna
rusade.
"Låt mig bara få höra din röst en enda gång."
Böner avlöste varann.
Bilderna i hjärnan om hur pappa låg död
i snön skapade kaos då hjärtat brast
om igen.

En vän kom, slöt min söndertrasade själ,
min begråtna kropp, min fruktan
utan slut.
"Var är pappa?"
"Vännen, detta behöver du inte också."
Tårarna slutade inte, de bara rann likt ett skyfall.

Pikéstyrkan hade skickats ut
då efterlysningen gjorts vid 10.00.
Vid 16.00 ringde dem.

"Vi söker vid adressen du uppgav, men ingen där."
Då telefonen lades på rann allt ur mig, kvar existerade
bara trasdockan.

Strax efter ringde samma nummer.
"Dem har flyttat, vi ser färska spår från en rullator och
flera fotspår."
"Är dem hemma?"
"Nej, men jag har fått ett nr."
Jag fick numret av henne och sa:
"Tack så mycket för ni hjälpte mig. Jag har bott i fosterhem
och mamma är död. Då jag fick veta av min bror
pappa inte svarat på länge, så blev jag iskall."
"Vet du hur många som vi önskade gjorde som du
då deras historia inneburit såna problem som ni har?"
"Nej."
"Vi önskar alla borde gjort lika dant, för den sorgen du nu
har visar din enorma kärlek till din pappa."

Vi la på med orden om jag inte kom fram fick jag
återkomma igen.
Torkade tårarna, tog luren slog numret med skakande
känsla.
Då pappa svarade grät jag i hans öra.



Efter att inte ha hört något från pappa och inte fått svar
ringde jag en kompis, som bor i Sth och bad om hjälp.
Åter igen kröp skräcken in i själen, åter igen kom tankar som
"Pappa, varför?"
"Pappa, saknar dig, kom hem."
Hotet mot min hälsa är oro, skräck och kaos.

Tack vare min kompis, så fann vi pappa
och fick veta han mår bra.
Nu är han inte längre sambo, han har för stora
behov av hjälp.

Att höra pappas röst idag gör mig ödmjuk
mot livet.
Pappa låter som den pappa jag längtat efter.
Planer för dagen:
Trädgårdslandet där grödor växer,
åka till stan och fika
fiska i det fria
och finna ron i den rastlösa själen.
Tack Gode gud för det jobb du behöver
utföra. Tack för du gav mig min pappa,
tack för kärleken och alla dem
gånger du burit mig.
Tack Gud för livet du ger mig.

Min dotter säger hon har fått en morfar.
Jag säger att jag fått en pappa jag älskar idag.
Hans kamp kanske är över,
hans enorma drickande kan vara över
om han får bo kvar på gruppboendet.

Hoppas pappas röst hörs nu!
Hoppas pappa vet han har en dotter
som går sönder då han bara försvinner.

Han är ju över 70 år, ser dåligt och
behöver känna sig älskad hur han än var
då jag var liten....

Har förlåtit pappa, har vågat be Gud om hjälp
då helandet behövde ta plats.

Tack till alla som hjälpt mig finna min pappa.
Pappa, denna text skriver jag till dig som
ett bevis på min kärlek till dig.





Fri vers av Filosofen2
Läst 1306 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2011-08-14 23:08



Bookmark and Share


  Aisha VIP
jag blir ordlös av så mycket kärlek!

otroligt vackert!
2011-08-16

    ej medlem längre
Stora vackra ord: Har förlåtit pappa, har vågat be Gud om hjälp . . .
2011-08-16

  Johan Bergstjärna VIP
Mycket stark och berörande text som andas hopp!
2011-08-15

  Tor-Björn Fjellner (Mr T)
Nu fick du mig att gråta igen.

Glädjetårar!
2011-08-15

  Ari Viklund
Jag känner mitt hopp tändas
för mänskligheten genom att
läsa dessa fina ord av kärlek
2011-08-15

    Birgersdotter VIP
Stark och berörande text...hoppas allt går bra!
2011-08-14

    ej medlem längre
Oändligt...inte vackert, men berörande, gripande och äkta. Tänk om föräldrar visste vad de kan ställa till det, när de ställer till det. Fan ta många av dem..men inte alla..många var väl själva trasiga barn med samma förflutna som du...

..men inte alla!

Bokmärks
2011-08-14

    AA VIP
En mycket berörande berättelse. Tiden läker och förlåter. Alla har vi en längtan till att finna sammanhang.
2011-08-14

  aol
ja du som jag förlät min pappa han är idag 89år
2011-08-14

  mickech
En mycket självutlämnande berättelse....hoppas allt är bra idag
2011-08-14
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2