Det pumpar rostigt rött, livets vin, i mina ådror där solen tvingar min kind att spricka. Stockholm svämmar över, matar mälaren med tårar under en döende gatlyckta och din kyss dog, på ihåligt segel.

ta tillbaka tiden

Löften sa du, där du stod där jag står nu. Löften. Du lovade, jag log. Nu flätas skärvor att lägga om hals, men inte din. Kan inte andas, skriker vanmaktens melodi då hjärta pressas ur ovilligt svalj.

ta mig tillbaka

Fäster din rygg i min blick. Ska aldrig någonsin blinka, aldrig igen. Aldrig mer.
Ditt namn ska skava, svida. Allt för att minnas

ta tillbaka tiden

Korkar upp, i natt ska jag drunkna. Mitt blod ska brinna, morgondagen grina, gråta -

för att den aldrig lärde sig att simma.