Att vara jag kan vara lite smärtsamt svårt ibland
För jag vill slita mig från flocken och springa fri

Att vara jag kan vara oacceptabelt ibland
För jag vill spränga mina gränser och sluta fängsla min själ

Och om sanningen ska fram så har jag burit mig själv i hemlighet
rädd för att det fenomen jag bär på ska avkastas

Jag har vandrat många stigar i min längtan att komma hem
sökt många skatter bortom min egen horisont

I min längtan att hitta min diamant har jag samlat på många stenar
Stenar jag burit på med omedvetenhet om deras tyngd och värdelöshet

Men jag fick nog!

Utan rädslor för gårdagens storm, utan oro för morgondagens regn
Jag ska leva med mitt hjärta och med fokus på kärlek till livet

I mörkret så har mitt ljus lett mig
viskat ömsint i mitt öra
smekt min kind när jag gråtit
hjälpt mig upp när jag fallit
Vägglett mig när gått vilse

Jag vill segra utan vapen
Jag väljer att slänga av mig mina bojjor

Jag vill inte bara överleva livet
Jag vill leva livet
Leva varje dag i nuet

Jag vill vara jag
Och le så där fånigt lyckligt

/Zeeta