Jag sitter här, på andra sidan jorden, och tänker på dig.
Våra världar gick ifrån varandra, mitt minne av dig börjar blekna, liksom fotografierna på oss. Jag ser hur vår historia, vår tid, rinner ut i sanden och jag vet att den kommer aldrig igen. Jag blundar och känner dina händer, slutas runt mina. Och jag minns hur vi blev till en. Jag ser hur dina fotspår i sanden försvinner bort från mina. Och du lämnar mig likt mina tårar, i ensamhet med verkligheten.