Jag fick mig en koppe kaffe på badhusets café. Utanför, alldeles vid hörnet av petriskolans trötta morrontrappor pågick i ett snöbollskrig mellan snoriga elever i halsduk och sopgubbarna som försvarade sig med glans. Badets immiga fönster fångade det snöbleka vinterljusets silver med bassängens vågor. Jag tittade upp mot det blå taket och tänkte på mina galmla simlektioner som aldrig skulle resa sig ur minnet på en strand långt borta i solen. Mina fingertoppar lekte runt kanten på det föremål jag "förärats" av parkens snöballerinor. Dess runda kanter var helt jämna och känslan var som hos en sorts lock av metall. Sakta lyfte jag den kraftiga omkringliggande duken av grova skyddande tyg. Det var ett verkligen metallföremål, bronsfärgat och med två symboler på varje sida. Tre ringar hölls samman på den ena och en stor trekant på den andra. Om jag följde känslan ville den att jag skulle trycka på en del av dessa symboler...och samtidigt..Undrade om jag kunde motstå frestelsen..men vad kunde väl hända?