Han är snygg när jag är full.

Därför dricker jag inte längre utan spenderar fredagkvällarna i mammas kök och sover över på hennes soffa. Tar långa promenader på lördagmorgnarna för att få andas krispig septemberluft och städar min lägenhet för att slippa tänka.

Jag fyller snart tjugoett och det känns som om livet sprungit förbi mig. Lyssnar på musik som flyttar mig till en tonårstid då jag kunde dricka en halv flaska importvodka utan att spy. Längtar tillbaka till ett struligt förhållande med en gitarrpojke som fortfarande är huvudpersonen i min så kallade poesi.

Betalar räkningarna dagen innan lön och jobbar på kontor åtta till fem med tråkiga kollegor och arga kunder och drömmer om gymnasietidens ändlösa timmar i skolans cafeteria.

Läser texter där förnuftiga människor skriver att man ska ta tillvara på nuet istället för att älta allt som varit, försöker stanna upp i matvaruaffären och njuta av att jag är vuxen men tänker likförbannat i presens.

Mina vänner ägnar livet på fashionabla dansställen och dekantenta fester men dit hör jag inte längre. Mitt hjärta slår inte längre i takt med basen på ett dansgolv utan det är bara ensamma tårar mot lakanet och katten som kurrar i mitt knä.

Vem är snygg när jag är nykter?