Döden -
larven i förvandling.
Flygande fjäril
mot hemlandets himlar.

En plats då

fyrverkerier floreras
i famntagens frid

hur hans gamla ögon
minns landets myter,
blundar i
berättelser

i
glassplittret som knyter
sitt pussel på tid.

*

Ålderdom -
hjulet som fyrkant.
Ett tyst tåg mot
självets sökande strimmor.

-Barndomens skri

skriet som erinrar
när natten sprider fruktan,
dagen ännu lögn,
i
sköra år,
åren i skörd
i
fåror som målar stigar,
väver kartor av sår.

Han.

*

Är gammal.

Hans gamla händer -
flätor i förväntan

gamla ansiktet -
målat i mod

gamla kroppen -
vrider sig i längtan,
blicken badar blod.

*

Fjärilar flyger inte vingklippta vingar
av leendet som skar,
sprider
rädslans rungande ringar,
bland fotspår på glas
finns spillror kvar.

*

Allting är gränslöst,
allting är stilla,

hans ömmande ögon
brinner.
Brister.
I
vilan som
slutligen stundar.
Han drömmer.
I
drömmen han ler,
och blundar.
Drömmen han vinner.