Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hur tänker du

Om det jag säger gör så ont i dig
Att du inte mer orkar höra
Hur tror du då det känns för mig
Hur tänker du att jag ska göra

Jag kan inte, som du, skjuta det bort
Och låtsas att det inte finns
Fastän jag försöker och lyckas helt kort
Så skriker min kropp, för den minns

Att minnas det ensam och ej känna del
I det som du kallar för kärna
Det känns bara sorgligt, så innerligt fel
Fast jag velat att ingå så gärna

Nu lugnar jag ned min kropp och min själ
Jag slutar att vidare söka
Jag vet att du tror att du ville mig väl
Men då hade du kunnat försöka

Försöka förstå, försöka att tro
Att det jag berättat är sant
Men istället har sorgen fått frodas och gro
Medan jag puttats ut på min kant

Javisst, du kan kalla mig elak och svår
Du kan kalla mig precis vad du vill
Jag fortsätter ändå framåt - jag går
För jag inser att du - du står still




Bunden vers (Rim) av Tette Merio
Läst 491 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-09-27 13:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Tette Merio
Tette Merio