|
|
Kort trauma-analys
Balans och inre frid
Barnets behov av villkorslös kärlek är berättigat och uttrycks ibland genom ett kontrollerande sätt vid brister i miljön.
Den vuxna kärleken är villkorad och fri, med döden som skiljer oss åt.
Om vårt inre barn stannat i utvecklingen pga trauma eller brister i omgivningen behövs en förståelsefull och kärleksfull dialog mellan barnet och dess goda mamma eller pappa, som ju är Du och jag som vuxna, samt att Du och jag sätter adekvata gränser för barnet i tid och rum.
Prosa
av
walborg
Läst 818 gånger
och
applåderad av 22 personer
Publicerad 2011-09-28 11:24
|
|
|
Quasimodo
Klokt och med insikt och med ödmjukhet inför livet och varandet.
2011-10-26
|
|
|
|
Anna*
Levnadsvisdom där trauma haft konsekvenser - du visar ändå på möjliga vägar till en balans och inre frid. Applåderas
2011-10-05
|
|
|
|
Maria T
Kloka och kärleksfulla ord
som ger balans och
inre frid
2011-10-02
|
|
|
|
ej medlem längre
Jag instämmer här i dina ord Walborg!
"Med överdriven kontroll inåt hos den
vuxne blir det hämning av
personligheten, vid överdriven kontroll
utåt hos den vuxne blir det maktutövning
i stället för ömsesidig tillit."
Bokmärker!
2011-10-01
|
|
|
|
Minkki
Tack, walborg! Det var just det jag inte förstod, men gärna hade förstått just så. Det var ett välkommet förtydligande, nu styr det eventuella posttraumatiska minktankar åt det håll du avsåg ;)
2011-09-29
|
|
|
|
ULJO
Så klokt du talar genom dina ord.
2011-09-29
|
|
|
|
walborg
Jag hoppas det framgår att jag menar en intrapsykisk dialog hos den vuxna personligheten - en dialog mellan den vuxne med sitt inre barn.
Med överdriven kontroll inåt hos den vuxne blir det hämning av personligheten, vid överdriven kontroll utåt hos den vuxne blir det maktutövning i stället för ömsesidig tillit.
När det gäller den sunda kärleken mellan två vuxna består den av tre, inte av bara två vilket leder till kollaps och symbios. Den tredje parten i en vuxens relation med en annan människa är förebilder eller identifieringar med viktiga personer.
2011-09-28
|
|
|
|
Per Blomqvist
Adekvat i kvadrat. Jag hör och förstår poängen tror också på gränser inom min egna ram. Analys på analysen blir att det låter mest som en journal. Jag sorterar ner och går vidare.
2011-09-28
|
|
|
|
ej medlem längre
Kärleksfulla och kloka ord.
2011-09-28
|
|
|
|
Gunnar Hilén
Jag tycker jag hänger med på "kontrollerande sätt". Det kan se ut på olika vis - både som en autists stelbenta repertoar och "flåbusens" hugg och slag. Föräldern känner sig ständigt upptagen i tankarna av dessa båda...och då kan man säga att barnet kontrollerar föräldern inifrån.
Bra tycker jag.
2011-09-28
|
|
|
|
Ronny Berk
en text att omläsa och fundera över- generationsövergripande men med barnet i centrum
2011-09-28
|
|
|
|
Måna N. Berger
Som jag kan läsa texten syftar kontrollerande på barnets behov. Det kan tydas som att barnet testar och agerar ut för att få behovet tillgodosett. Men lika väl, tror jag, handlar det om ett självkontrollerande för att bli älskansvärd. "Jag är snäll, mamma.." Barnet tyglar sina naturliga impulser och lägger kontroll på sig själv, eftersom det är osäkert på om det är älskat annars.
Eller, hur tänkte du? Det kan ju även avse föräldrars kontrollerande sätt, som ängsligt överbeskyddande eller höga krav för barnet att leva upp till.
2011-09-28
|
|
|
|
Ingela Svenson
En väl beskrivande analys, so jag genast känner klargör något om dessa komplicerade saker som kärlek är! KOntrollernade har givit upphov till diskussion ser jag; jag tolkar det som att du menar att vuxnas kärlek ibland kan ta sig uttryck som inte är för barnets skull utan är uttryck för den vuxnes kontrollbehov och narcissistiska läggning?
2011-09-28
|
|
|
|
erkki
Jag känner att du vill slå ett slag för barnet inom oss, och hur denna del av vår personlighet danades under våra första år.
Men jag förstår inte första meningen. Visst ska kärleken till (ens) barn vara villkorslös, och så är vi väl i grunden funtade. Men vad har det med kontroll att göra? Menar du kontroll? Många förväxlar 'kontroll' med 'styrning' betr ordets innebörd.
När döden skiljt oss från någon man älskar upphör förvisso tvåsamheten. Men upphör kärleken? Jag känner det inte så.
Jag har vänner med en svår barndom långt bakom sig. Det sitter i. Jag tycker absolut som du att man ska beakta sådant och visa förståelse och uppskattning även om det kan te sig lite apart ibland. Man anar ju tragiken i botten.
2011-09-28
|
|
|
|
ej medlem längre
Tack att du tar upp ett viktigt ämne!
Jag stannade, liksom Minkki, upp inför uttrycket "ett kontrollerande sätt". Tänker att du kanske beskriver förälderns subjektiva värdering, alltså att barnet upplevs kontrollerande. Jag tänker att åtminstone ett mycket litet barn, säg upp till två-, treårsåldern, bara uttrycker sina behov, utan baktankar, utan avsikter. De gråter för att uttrycka att något grundläggande behov inte är tillgodosett. Sedan är det en helt annan sak att vi som vuxna - i vår bristfällighet - kan uppleva barnet som kontrollerande.
Oavsett, så bidrog du till ett givande samtal vid frukostbordet här i gröna torpet! :-)
2011-09-28
|
|
|
|
Måna N. Berger
Kort men bra analys. Jag vill tillägga att endast om barnet fått sitt behov av villkorslös kärlek (vilket alltså inte utesluter adekvata gränser) tillgodosett, kan det senare som vuxen gå in i den villkorade kärleken.
Men hur många av oss har fått det? Allt ifrån svarta tragedier till vardagstrista uppbrott bottnar i tidig övergivenhet och vittnar om kärleksbrist. Och den vuxne som inte klarar att upprätthålla en kärleksfull, förstående dialog med sitt inre barn, ska själv leva upp till en föräldraroll han/hon inte har någon riktigt klar bild av.
Det fantastiska, magiska i tillvaron är att så många ändå, mot alla odds lyckas! Och det är inte alltid de mest välordnade, städade samhällsmedborgarna som förmår ge ett barn vad det behöver. Livet är förunderligt.
2011-09-28
|
|
|
|
Minkki
"uttrycks ibland på ett kontrollerande sätt vid brister i miljön"
öppnar sig inte riktigt för mig, är texten avsedd för proffs?
Men att du tar upp ämnet och gör det som du gör det känns fint. Resten av texten gick in hos mig. Tack, walborg!
2011-09-28
|
|
|
|
Junitvillingen
Viktiga ord skriftade av dig du kloka medmänniska:-)
2011-09-28
|
|
|
|
aol
mycket sant och verkligen kärleksfullt talat
2011-09-28
|
|
|
Nästa text
Föregående
walborg
|
