Om nätterna?
Ja, då lyser gatlyktskupolerna som dimhöljda snöbär och signalerar sina lägen på latituder ljusår ifrån den stora smällen
Stjärnor som stjärnor
Den stora smällen är min födelse och universums expansion är alla dessa trädesår som runnit genom oss, runt i mina lemmar med budskap om avvaktan och besvikelse, avvaktan och besvikelse,
som skvalpat ner ur ejakulerande stuprörsbottnar och som plötsligt suttit som vit svamp runt trädesfödan
och velat bli avfrostade.
Om dagarna?
Nej, då försummar hon aldrig sin roll – gatukupolen - som fågelskitsbetäckt vägmätare och sista viloplats
för årets sommarfly.
Ett infrastrukturens fundamentala skelett.
Men om nätterna?
Om nätterna går hon loss och skyler inte något av sitt eviga trotjäneri till den stora svarta producenten
Då tickar hon med rymdklockan