Jag ser
hur du kämpar
mot smärta så svår
den äter ditt inre
den gör så du blöder
får ärriga sår

jag önskar
jag ägde
förmågan att göra
dig lycklig och hel
ber maktlös om hjälp
så att sjukdomen lämnar
din sargade själ

ett ljus
vill jag vara
för dig i ditt mörker
men räcker jag till
för hur vi än kämpar
så tycks det som ångesten
gör som den vill

men du
jag finns här
och jag håller din hand
aldrig sviker jag dig
och när du nu gråter
jag uttalar orden -
du, det är helt okej