Jag ringde till Ulf förra hösten.
- Snart är det Halloween igen!
Sade jag.
Jag vet att Ulf hatar denna helg. Det betyder påhälsning av dumma ungar som tigger godis. Ulf jobbar hårt. När det är helg vill han vara ifred. Han vill sitta vid sin dator och dricka vodka.
Detta är hans liv. Det är vad han vill göra. Helst varje dag men det går ju inte. Han har ju flera barn att försörja. Det kan han ta. Ulf älskar sin familj. Vad han inte tänker ta är en massa andra ungar som kommer och tigger godis och som hotar med äggkastning på hans fina villa om inte tiggeriet ger någon utdelning, vilket det aldrig gör hos Ulf.
- Kastar de några ägg så kommer det batterier flygande tillbaka!
Säger Ulf.
Ulfs fru är miljömedveten och samlar alltid alla batterier i en hink som hon sedan lämnar vid någon återvinningsstation när hinken är full.
Denna hink står i hallen, under trappan som går till övervåningen. Så fort det ringer på dörren under helgen springer Ulf och öppnar.
- Godis eller bus?
Skriker några ungar i kör och tittar förhoppningsfullt på Ulf.
- Försvinn!
Säger Ulf och glor ilsket på dem.
Sedan kommer äggen flygande. Ulf svarar med en kanonad av batterier. Några batterier träffar sina mål men de flesta flyger in på grannens tomt. Ett batteri av den större modellen flyger t o m rakt igenom grannens vardagsrumsfönster, en granne som till på köpet råkar vara polis. Han heter Roland och sitter och kopplar av framför TV:n efter ett hårt pass som citypolis inne i Göteborg.
Roland är arg. Det är han alltid efter att ha brottats och slagits med galna knarkare och fyllon under ett helt nattpass. Men nu är han ledig. Då kan Roland ägna sig åt sin hobby som är att titta på film på sin fina, nyinköpta bioanläggning.
Roland älskar film. Därför har han inrett hela sitt vardagsrum som en biosalong. Det enda han saknar är en fru att dela allt detta med men va fan, man kan ju inte få allt och han har det ju trots allt rätt så bra.
Roland sjunker ned ytterligare i sin stora, röda fåtölj, tar en näve popcorn och häller i sig Pepsi-Cola. Filmen är bra. Den handlar om en polis, en riktig polis som gör jobbet så som Roland alltid har ansett att det ska göras.
- Du är under arrest! Du har rätt att tiga - för alltid!
Säger den hårda, tuffa polisen, osäkrar revolvern och släcker lyset för gott på den otäcka boven. Roland skrockar för sig själv. Vilken bra film! Den ska han minsann införliva i sin filmsamling.
Det här är annat än Rolands trista vardag. Roland njuter och gottar sig åt att han har två filmer kvar i samma serie, tvåan och trean. Hoppas att de är lika bra!
Det sista Roland är beredd på är att det ska flyga stora ficklampsbatterier genom hans treglasfönster just som den tuffa filmsnuten ska till att använda sig av den slutgiltiga lösningen på en heroinlangare.
- Vad i helvete!
Vrålar Roland.
 
Han tittar ut genom sitt krossade fönster och ser Ulf, sin granne som står och flinar dumt. På gräsmattan ligger det fullt med batterier.
Roland har alltid retat sig på Ulf. Han misstänker att när Roland är ute och riskerar livet på gatorna under nätterna så ligger den där jävla Ulf och knullar sin fru. Brännvin dricker han säkert också.
Det är fan i mig inte rättvist!
Roland har ingen fru och brännvin kan han inte dricka eftersom han är polis och måste föregå med gott exempel. Men han har i alla fall sina filmer och sin bioanläggning men nu har den där jävla Ulf saboterat det också. Nu skulle det inte bli någon mer film ikväll.
Roland går ut till Ulf och talar om för honom att han har exakt tio minuter på sig att hosta upp femtusen spänn för fönstret och plocka upp alla batterierna från hans trädgård.
Sedan talar Roland även om för Ulf att han ska ha tretusen spänn extra för att han har fått sin filmkväll helt förstörd.
- Jag som hade så trevligt!
Roland har haft med galningar att göra i många år och förstår att sådant här vansinne måste stävjas i tid. Om det kommer gamla batterier flygande genom hans fönster idag, vad kan då komma i morgon - gamla generatorer?
Idioterna förökar sig med rasande fart inne i Göteborg, det får han minsann fått lära sig under sina nattpass. Nu ska han få dem som grannar också!
Tänker Roland när han ilsket går tillbaka till sin villa och slår igen dörren mot vansinnet.
Kvar står Ulf och är åttatusen kronor fattigare. Lite längre bort på gatan står ett gäng ungar och hånskrattar.
Förbannade ungar! Hade det inte varit för att Ulf haft en sådan otur att få en snut som granne så hade han försökt att fånga dem och avlivat kräken, en efter en.
 
Ulf ringde till mig och talade om sina problem. Ulf vill inget annat än att vara ifred efter jobbet. Det får han inte.
Ulf är en man som alltid har älskat avskildhet och har aldrig varit mycket för umgänge, inte ens med vuxna.
Ulf gillar att vara ensam. Speciellt i hemmet. Han träffade tillräckligt med idioter så fort han lämnade hemmet sa han.
- Nu kommer de hem till mig också!
Men Ulf hade kommit på en lösning. Han skulle bygga en Friggebod ute på tomten. Han skulle t o m vinterisolera den. Där skulle han få tillbringa sin lediga tid, det hade hans fru lovat. Ulf såg framför sig hur han satt där inne under mörka vinterkvällar och myste vid sin dator. Ett kylskåp fullt med sprit skulle han ha där också.
Inga idioter.
Bara sprit, micropizza och blytungt porrsurfande för hela slanten.
Så trevligt han skulle få!
Ulf berättade att han redan hade beställt allt material och skulle nyttja hela sin semester till detta bygge. Så roligt det skulle bli!
 
Första semesterdagen gick Ulf ut på sin trädgård och inspekterade högen med material. I handen hade han sin fina verktygslåda. Klockan var sju på morgonen och solen sken. En härlig morgon. Perfekt för att börja bygga på sin nya lilla hobbystuga.
Roland, grannen till Ulf påbörjade sin semester samtidigt. Äntligen hade han fått hänga av sig polisuniformen. Nu skulle han få slippa alla dårar i en hel månad.
Hela semestern tänkte han ägna sig åt film. Roland hade köpt en hel filmbox. Tolv filmer om en stenhård polis i New York. Polisen hette Bob och om man skulle tro omslagsbilden så var han jättetuff. Svart mustasch, breda axlar, cigg i mungipan och en jättestor revolver i ena handen. Precis en sådan snut som Roland alltid hade velat vara.
Han hade kommit över boxen i en obskyr liten videoaffär på Andra Långgatan inne i Göteborg och enligt säljaren skulle det vara en blandning av hårdkokt polisvåld och porr.
”Big Boner Bob – His cock is bigger than his gun!”
Det här bådade bra. På baksidan så kunde man läsa om hur Bob brakade in i knarkarkvartar och sköt vilt omkring sig samtidigt som han knullade horor åt höger och vänster. På en bild så kunde man se hur Bob fick kuken polerad av en gatflicka i kort kjol och kåtstrumpor. I handen höll Bob sin pistol. Uniformen hade han på sig men gylfen var uppknäppt och ärmarna på den blå skjortan var avklippta.
Vilken tuff jävel!
Tänkte Roland. Där har jag en del att lära mig!
Tidigt på morgonen laddade Roland sin DVD med första skivan och lutade sig bakåt. Precis vid samma tid som Ulf började slå i de första spikarna på sin Friggebod.
Men vad i helvete!
Roland tittade ut och såg sin idiotiska granne i full färd med att bygga något som såg ut som en jävla lekstuga.
- Kan du hålla tyst! Jag försöker att titta på film här!
Skriker Roland till Ulf.
Ulf har inte alls lust att hålla tyst. Han vill inte avbryta sitt bygge. Stugan måste vara klar under semestern, sedan har han inte tid.
- Du får väl höja ljudet. Du har ju en sådan fin och dyr anläggning!
Säger Ulf. Han tänker fan i mig inte ta någon mer skit från den där löjliga trottoarsnuten. Roland har inga motargument. Han är tvungen att höja ljudet men det känns lite pinsamt eftersom filmen innehåller en hel del repliker och ljud som han helst inte vill att resten av villakvarteret ska ta del utav. Men vad fan ska han göra? Han tänker inte låta idioterna begränsa sin fritid, det räcker med jobbet.
Roland höjer ljudet.
Ulf går och hämtar sin motorsåg. Det var besvärligare än han trodde. Enligt ritningarna skulle det i stort sett bara vara att spika ihop skiten, alla delar skulle ju för fan vara
måttbeställda och färdigsågade.
Tydligen inte. Skiten passar inte ihop med någonting.
Ulf drar igång motorsågen och börjar såga itu plankor och reglar lite planlöst. Som han tror att det ska vara. Ulf har aldrig varit vare sig händig eller bra på att läsa av ritningar men han brukar oftast få ihop det till slutet i alla fall.
Roland noterar motorsågen, skär tänder av ilska och höjer ljudet ytterligare.
- Det var då väl själva fan!
Samtidigt står Ulf och river sig i huvudet. Han är arg. Han får inte ihop skiten. Nu ligger det prydliga högar lite här och där med itusågade plankor, reglar och fönsterbågar men nu är det ännu omöjligare att få skiten att passa ihop.
Det känns som om det saknas något.
En grund!
Tänker Ulf. Visst fan är det väl så? Varje hus vilar ju på en grund. Här finns det ju ingenting. Hur kunde han glömma?
Ulf börjar blanda cement i sin stora cementblandare. Kul att den kunde komma till användning! Den brummar och skramlar. Under tiden passar Ulf på att varmköra motorsågen en stund. Det känns riktigt kul. Ulf har alltid gillat motorer som för oväsen. Det var en av anledningarna till att han skaffade sig sin stora, dyra amerikanska van.
Nu hör Roland ingenting av filmen.
- Helvetes jävlar!
Vrålar Roland för sig själv inne i sin villa och höjer ytterligare. Nu är hans fina hemmabioanläggning farligt nära bristningsgränsen. Så också Rolands humör.
 
Det har hunnit bli eftermiddag. Det är soligt och varmt. Det lilla villaområdet borde ha varit försänkt i ljuvlig sommartystnad men så är inte fallet.
När Ulfs fru kommer hem från sitt jobb så möts hon av ett fruktansvärt oväsen. Det är motorsågsbröl, skrammel från en cementblandare och mitt uppe i alltihopa skottlossningar och samlagsljud från dubbla baselement och surroundhögtalare.
- Vad sysslar du med?
Vrålar hon till Ulf. Det är nätt och jämt att han hör frågan.
- Bygger den förbannade Friggeboden!
Skriker Ulf och ser arg ut. Mycket arg. Allt går emot honom. Han fattar ingenting av det här jävla projektet. Grannen gör det inte lättare för honom. Ulf försöker att tyda ritningarna men distraheras ideligen av allt skjutande och knullande.
Hon säger ingenting. Hon går in. När Ulf är på det humöret är det lika bra att hålla tyst och gå undan.
Ulf släpper ritningarna och återgår till det praktiska jobbet igen. Ritningarna var ändå helt obegripliga.
Vad i helvete höll han på med egentligen?
Jo! Cementen var det ja. Den ser klar ut. Men vart fan ska han hälla den? Inte rätt på gräsmattan väl? Borde det inte finnas någon slags form, en träram eller något att hälla det i? Det finns det inte.
Men om han gräver en fyrkantig grop som han häller cementen i, det borde väl gå?
Ulf går till garaget och hämtar sin gamla jordfräs som han fick efter sin far. Den är gammal, nästan antik men gör sitt jobb väl. Den för oväsen, Ulf får ta på sig sina hörselkåpor. Jävlar vad fint den fräser bort jorden!
Samtidigt blir det knäpptyst inne hos Roland.
Slutstegen i förstärkaren brann av ungefär samtidigt som högtalarna brast. Det blev ingen mer film under semestern för Roland.
 
Det blev ingen Friggebod för Ulf heller. Jag tittade in till honom när jag hade vägarna förbi.
- Hur gick det med Friggeboden?
Frågade jag honom när vi satt och drack kaffe vid köksbordet.
- Håll käften!
Sade Ulf.
Jag tittade ut i trädgården. Jag såg ett fyrkantigt hål med stelnad cement. I varje hörn stod det träbalkar som verkade nedkörda lite grand på måfå. Det var sneda. De lutade åt olika håll. Mellan träbalkarna såg det ut som om han helt planlöst hade spikat fast några träplankor. Det var en fönsterbåge trädd över varje träbalk. Dörren var nedkörd rakt i cementen. Inget tak.
Sedan såg det ut som om han hade tröttnat.
Eller givit upp.
Det låg en hög med överblivet byggmaterial och ruttnade borta vid komposten.
Ulf satt tyst och tittade ned i kaffekoppen
- Snart är det Halloween igen!
Sade jag.
- Håll käften!
Svarade Ulf.