Helt subjektiva tips för den form av poesi som jag själv uppskattar. Jag berör inte surrealistisk poesi eller poesi jag inte förstår mig på.

Det inte är förrän man försöker (t ex bildkonst, skriva, spela ett instrument) något som man kan börja förstå fullt ut hur svårt det är.

Så Du är modig som skriver poesi! Det hela är mycket vackert och du kan med all rätt känna Dig stolt oavsett kritik du skulle stöta på. Det bor en konstnär i Dig!

THE BASICS
Först några klyschor som nog faktiskt har mycket sanning i sig:

läs mycket (gärna lite filosofi) – författare, stora författare i synnerhet läser enormt mycket

lev mycket (man är oftast född sådan eller inte)

tänk mycket (kräver ensamhet)

SAMLA ORD
Bär alltid penna/papper eller mobilens diktafon med dig. Man hittar hela tiden intressanta ord och man vet aldrig när man kan få användning av dem.

LÄS HÖGT
Läs dikten du skrivit högt. Klingar den bra. Sätter den sig även snabbt i minnet kan det vara ett tecken på att den är bra.

ORDENS MENING
Rikt ordförråd är aldrig fel. Men man kan nå långt med få ord om man verkligen tänkt ut och själv filosoferat fram vad de STÅR för. Analysera hela tiden vad ”folk”, alla du träffar eller hör, menar när de använder vissa ord, och vad du själv menar – eller VILL att orden skall betyda.

FRÄCHÖR
Undvik gärna slitna uttryck. Om det inte finns en särskild poäng att ha dem där i dikten. Googlade ”ord kan inte beskriva” och fick 143 tusen träffar t ex. ”Hur mycket jag älskar dig” gav över en miljon träffar, vilket förvisso är positivt i dessa tider ;)

KONCIS
Lättare sagt än gjort: ta bort alla ord i dikten som inte behövs för att ge den
känsla/tanke/de tankar du vill förmedla.

TA RISKER
Som i all konst utvecklas man genom att göra sina misstag. Så på något sätt
tror jag att man inte skall försöka skriva/dikta ”felfritt”. Man lär sig mer om man
tar en risk med ett ordval/skrivsätt och det hela blir storartat eller ett magplask.

”STORA ORD”
Använder man ”stora ord” som kärlek, älska, Gud, lidande, jaget, godhet, död, liv, vänskap, ödet, hat, ondska, etc så tänk verkligen först mycket på vad dessa ord står för, för Dig.

”DET UNIVERSELLA”
Vill du sedan ha Nobelpris (vilket ju inte är helt fel, det är ju uppe i tio mille nu) så berör just det universella i din poesi.

Det allmänmänskliga, det universellt giltiga – dikter som lika gärna kan beröra/uppskattas av en grönlänning som efter fisketuren tar en kopp kaffe och läser några rader som den stressade fembarnsmamman i Halmstad som läser dikter på bussen till jobbet, eller en ung arbetslös homosexuell kines om hundra år. Dåliga exempel men ni kanske kan ana poängen. Poesi som mest förstås/uppskattas av en viss grupp (t ex land, åldersgrupp eller kön etc) eller tid är nog dömt att misslyckas som ”stor poesi”.

”PARADOXER OCH FLERTYDIGHETER”
Kan man sedan krydda det hela med lite väl valda paradoxer (för ni håller
väl med om att livet självt är paradoxalt), och flertydigheter (alltså att man kan läsa in OLIKA saker i din dikt) som ”trivs med varandra” i texten så kan man nog nå ännu längre.

”AFK”, away from keyboard
Det finns risker med att bara dikta och lägga upp det på nätet. Feedbacken kan bli skev. Man kanske inte får tillbaka för allt man ger. Som en bloggare som skriver djupsinnigheter och får noll kommentarer/bekräftelse medan en ytlig skribent kan få hundratals kommentarer om ”vad de åt till frukost”. När du känner dig mogen, försök med alla (och dina vänners) krafter att bli publicerad kanske i en tidning (eller kanske en förenings medlemsblad) eller delta på någon sådan här uppläsningsafton.

”IFRÅGASÄTT ALLA DESSA TIPS”
Om du sedan vill vara nydanande – så ifrågasätt regler. Inga regler i språket eller konstens värld är (längre) heliga!

Hittar du någon dikt någon annan skrivit som du tycker är tveksam, försök då
förbättra den (kanske inte för publikation men som en övning).

Hitta dina egna favoritpoeter. Analysera deras dikter och försök gissa hur
de kan kan ha gått till väga när de skapade dikterna!

ARBETSPROCESSEN - MINNET
Det visuella minnet är oerhört starkt. Så ha gärna en kamera till hands när du befinner dig i en speciell miljö/plats som du anar att du kanske kommer skriva om. Det kan hjälpa att plocka fram alla minnen från platsen.

Jag skall uppdatera texten allt eftersom jag själv lär mig (av mina misstag...).
Skrev allt för att jag själv upplever att det förekommer så få handfasta tips - ungefär lika top-secret som inom akvarellkonsten eller tatueringsgebitet...

Respons eller ännu hellre - fler POESIKNEP o TIPS (gärna om själva arbetsprocessen) är välkomna i kommentarsfältet!