Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dagarna innan döden

Dagarna går
jag har inte hört något
inget alls

Allt verkar bra
men ack
så fel jag hade

I ett annat hus
inte allt för långt ifrån
verkar allt som det brukar

Mannen är dement
glömmer allt
och inget

Kvinnan ligger
i sin bädd
och sover

Lite för mycket
Hon har gjort det
i minst en vecka

Inte ätit
Inte druckit
Inte pratat

Mannen glömmer av
att han inte sett henne
på flera dagar

En dag kom jag hem
får höra att kvinnan
ligger på sjukhuset

Hemtjänsten skyller på
att de bara ska ha koll på mannen
glömmer bort kvinnan

Kvinnan ligger därför på sjukhuset
döende
hon vill det

Hon har ont
men vill inte
ha dropp

Hon lider
men ingen vill göra slut
på hennes liv

En enda spruta
hade kunnat
stoppa lidelsen

En enda spruta
hade kunnat
ta hennes liv

Istället får hon morfin
och måste ha hjälp
med att vända sig

Hon grymtar
och gnäller
jag sitter och tittar

De andra klappar
och pratar
med henne

De säger
att jag också
finns där

Men jag själv
vågar inte
jag bara tittar

Får ögonkontakt
i två sekunder
den är tom

Tårarna rinner långsamt
och rosorna på kinderna
kommer fort

Hennes släkting tar
flera bilder på henne
som hamnar på facebook

Varför de?
Taskigt
men hon gör det ändå

Alla vet att hon kommer dö
utom mannen
för han glömmer av det hela tiden

Hennes släkting
smörjer in hennes läppar
med en gel

Dagarna går
alla väntar
med gråt

Sedan kom dagen
innan döden
blev ett faktum

Kvinnan är
helt plötsligt
glad

Ler och
är vaken
på ett annat sätt än innan

Läkarna pratar om
att försöka ge henne dropp
igen

Alla börjar hoppas
Glädjen sprider sig
Alla samlas

Några timmar senare
blir kvinnan
sämre igen

Mycket värre än tidigare
Slutet närmar sig
långsamt

Tidig morgon dog hon.




Fri vers av Ronja Siira
Läst 400 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-10-16 20:59



Bookmark and Share


  Ninananonia VIP
Berör...
2011-11-23
  > Nästa text
< Föregående

Ronja Siira
Ronja Siira