Saknar dig!


Du finns med mig æven om jag inte sett dig på så længe. En speciell mænniska med ett vackert skal. Men utan din glænsande glans skulle din frånvarande nærvaro verken vara varm eller sann. I mig lever du som en eld vi minns brann. Tro inte att jag inte tænker på dig, att du inte finns i min kropp som ett seglande skepp på røda forsar.

Du har en kvinna vid din sida nu. Hørde från røster långt i fjærran att du ær lycklig - underbart (utan men)! Vill inte kvæva dig, læra dig eller skæra dig något ont. Jag ær en lycka før mannen vid min sida, men han vet inte om hur mycket jag fått lida, men jag rensar upp min egen pina.

Du ær sagornas herre, vindarnas våg och tårarnas sår. Men minnet av dig lever føralltid - sommar till vår. Vandrar du ute i skogen någon gång och kænner lukten av mitt hår, følj då mina spår, du vill finna en kvinna med en længtan till något som inte kommer førsvinna - en kvinna som bara lycka vill vinna..


Saknar dig!