Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Som en stilla bris från havet




Som när en stilla bris
sveper in
från havet
för han sin mjuka hand
mot min
tårfyllda kind

någonstans i fjärran
hörs röster från
en fågelorkester

sjung, fåglar sjung!
smek min själ med varma toner
så kanske det blir
lättare att andas

i det avsked
som precis ska till

att ske






Fri vers av Junitvillingen
Läst 311 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-10-24 13:26



Bookmark and Share

  Teresia Ridell
Svidande vackert. Fyllt av sorg o kärlek i fin balans.
2011-10-31

  Kjell A. H Lundin
Oj, vilken stark känsla jag fick inombords! Tack!
2011-10-28

  Järnkatten
Känns mycket sorg denna,
accept av det oundvikliga...?
2011-10-26

  Päronsplitt
Enormt vackert foto/tavla som "drog in" mig att läsa din text.
Öm och kärleksfull ton i texten och jag tycker mycket om fåglarna som får viktigt utrymme i mittendelen av dikten, som gör att avskedet inte känns så "hårt" som det kanske annars skulle. Berörande och vackert förmedlat!
2011-10-25

    Rolf Zandén
Sorgligt vacker men fåglarna lättar upp
2011-10-24

    Max Poisé
Vemodigt men med en gnutta hopp i sorgen...
2011-10-24

  Seglaren
Sorgligt och vackert.
Jag tar med mig fågelsången.
2011-10-24

  stenhur VIP
att söka tröst ur vind och fågelsång - lisa för en sorgsen själ
2011-10-24
  > Nästa text
< Föregående

Junitvillingen
Junitvillingen