|
Den här fick jag av en gammal skrivarvän som tyvärr inte längre finns ibland oss. Träffade henne aldrig personligen men hon berörde mig som om vi vore själsfränder. Foto Ulla Tilemo Ulla Tilemo (jag saknar dig)
Till min skrivarvän Kalle SOM ATT ÖPPNA EN DÖRR
det djupa dyiga dikets halka följde mig på morgonrundan men inte riktigt hela vägen vi gick in på Klädesholmens kyrkogård som ligger inbäddad mellan de stora granitskulpturerna naturen har ställt dit inte en vindpust björnbären lyser stora röda och på berget sätter vi oss och ser hela sydspetsen och ut mot Pater Noster där min älskades grav är ute i gattet glada segel mitt i silverskimret - åh vackrare kan det inte bli tänker jag och då är det som om en dörr öppnar sig tårarna rinner och jag drar djupa andetag NU är jag uppe ur diket NU kan jag andas igen tack min vän Kalle
Fri vers
av
Kalle.O
Läst 311 gånger och applåderad av 15 personer Publicerad 2011-10-24 16:29 
|
Nästa text
Föregående
Kalle.O
Senast publicerade
Hopp Hoppets låga Galen Förberedd Sår Vem har egentligen tid I din andning Hemma bäst 
Se alla
|
