För några dagar sedan så läste jag i tidningen att gubbsjukan lever och mår bra i kontaktannonserna. Det är äldre män som söker efter unga kvinnor. De lockar med höga inkomster och stora, lyxiga bostäder.
Jag slås omedelbart av tanken: Har de ingen självinsikt? Får de verkligen napp? Vad är det i så fall för kvinnor som svarar på dessa annonser?
Jag tycker själv att unga kvinnor är vackra, men jag skulle aldrig komma på idén, ja ens inbilla mig att jag skulle ha någon chans på dessa. Jag är fyrtiotsex år och är sorgligt medveten om detta.
Något som jag finner ännu märkligare är dessa kontaktannonser som numer översvämmar div porrsiter. Här kan man se foton på feta, medelålders karlar som poserar med kuken i vädret. De annonserar undantagslöst efter unga kvinnor. Vilken ung kvinna går in på sådana sidor, hittar en fet, flintskallig karl runt fyrtio-femtio år som visar en liten halvslak kuk och tänker: ”Vilken kille! Honom ska jag ha!”
Och vad rör sig i huvudet på en man som bestämmer sig för att fotografera kuken istället för ansiktet?
Hur tänker han?
De flesta kvinnor går mer på helhetsbilden. De flesta kvinnor uppfattar en helnaken karl som rätt så löjlig.
Eller vänd på det, om jag nu – mot förmodan – skulle få för mig att svara på en kontaktannons så hade jag knappast fastnat för kvinnan som har lagt upp ett foto på stora muffen. Den skulle vara av mindre intresse. Jag vill ha en människa av motsatt kön som jag kan ha kul med, skratta och resa tillsammans med.
Vill jag enbart släpa runt på en stor muff på jorden runtresan så kan jag lika gärna köpa mig en lösmuff. Det ska visst finnas sådana, portabla resemuffar.
Det märkliga är inte att sådant finns att köpa, det märkliga är att det finns en marknad för dem.
Jag kan tänka mig roligare saker att ha i resväskan när den blir genomsökt av några tullare under en rutinkontroll.
Undrar hur många lösmuffar och rövdildos som flyger omkring däruppe i luften, ovanför våra huvuden varje dag?
När jag var barn sade alltid min mor till mig att jag skulle vara försiktig, att det fanns så många faror därute. Hon hade rätt, men hon glömde att upplysa mig om alla dårar.
 
Det är inte bara gubbsjukan som växer och mår bra bland kontaktannonserna, dårskapen frodas minst lika bra.
När jag var ung under åttiotalet så satt ofta jag och mina vänner och bläddrade i herrtidningar. Ibland läste vi kontaktannonserna och hade mycket roligt åt dessa. Vi undrade vad det var för idioter som annonserade efter kvinnor, i en herrtidning?
På den tiden så rasade moraldebatten. Fib Aktuellt, Lektyr och allt vad de där tidningarna hette skulle förbjudas. Jämfört med idag så var de rätt så oskyldiga.
Då så kunde t ex en kontaktannons vara utformad på detta vis:
”Man på fyrtiotre år söker yngre kvinna för sköna möten. Har bil, egen bostad och fullständiga sexuella rättigheter.” Och så naturligtvis, den obligatoriska bilden på kuken.
Sådana kontaktannonser skrattade vi gott åt. Vi undrade vad det var för en dum gubbjävel som ansåg sig ha ”fullständiga sexuella rättigheter”?
Idag får man knappast lust att skratta. Idag är det inte så oskyldigt. Enligt mig så handlar det om att våldföra sig på andra människor. Det är den ena perversionen efter den andra. Det är förnedring, tvång, smärta och analsex. Jag hoppas verkligen att jag aldrig stöter på någon man som hyser dessa önskningar och har denna kvinnosyn. Jag är en fridens man men det finns gränser för mig också.
 
För flera år sedan så hade jag ett kortare vikariat på en korvfabrik. Det var ett av mina värsta jobb. Det var helvetet på jorden. Tungt, stressigt och dåligt betalt. Personalstyrkan var jämt könsfördelad, ungefär lika många män som kvinnor.
Idioter allihop.
En av idioterna hette Gerhardt men kallades Myran pga sin längd. En bra dag med inlägg i skorna så kanske han kom upp i en höjd av 1,60 cm över fabriksgolvet.
Myran var drygt fyrtio år och ungkarl sedan länge. Det tyckte inte Myran var så kul så han fick den utmärkta idén att sätta in en kontaktannons med tillhörande fotografi på sig själv i en någorlunda respektabel veckotidning. Vad Myran inte tänkte på var att denna tidning ingick i företagets prenumerationslista. Det fanns alltid tidningar att tillgå uppe i matsalen.
Myrans kontaktannons började bra.
”Jag är en man på 42 år som söker kvinna i lämplig ålder. Jag är sprit och rökfri och gillar att hålla mig i form. Mina intressen är film och matlagning. Gillar filmkvällar, gärna tillsammans med Dig.”
Ja, så långt var allt ok. Myran gav intryck av att vara en seriös och trevlig man som önskade en dito livskamrat. Myran avslutade med:
”Kan knulla mycket och länge.”
Mindre bra.
En förmiddag, så lång tid tog det innan alla på fabriken hade läst annonsen. Nu visste alla, från lägsta korvknytare och städare till styckare och lagbas, att Myran minsann kunde, eller antagligen mer korrekt: Ville knulla både mycket och länge. Bara han fick chansen.
Man började tissla och tassla bakom ryggen på Myran. Alla fnissade när han visade sig i personalmatsalen. Värst var kvinnorna. De skrattade elakt så fort han gick förbi dem.
Myran undrade vad det var frågan om? Vad var det som var så jävla roligt?
Nästa helg blev det beordrad övertid. På fredagsförmiddagen dök en lagbas upp i personalmatsalen och informerade personalen oss om att vi skulle bli tvungna att jobba hela lördagen.
- Men va fan… Jag har varit i paketeringen hela veckan. Jag är helt slut!
Gnällde Myran. Han hade ännu inte gett upp hoppet. Kanske skulle någon kvinna höra av sig till helgen och kanske, kanske skulle det bli dopp i grytan. Myran ville inte jobba övertid.
- Men vad hör jag? Är lilla Myran trött?
Undrade lagbasen och flinade försmädligt.
Jo, det var Myran. Väldigt trött. Han hade jobbat hårt hela veckan. Det sade han också.
- Men… Började lagbasen. - Jag trodde att du var en jävel på att jobba. Jag har hört att du kan jobba både mycket och länge. I princip hur hårt som helst!
Alla gapflabbade. Alla utom Myran som var illröd i ansiktet.
Myran stämplade ut och gick hem.
Hela helgen blev förstörd och på jobbet så hade han fått en stämpel som han skulle få leva med ända till sin pension. Eller tills han sade upp sig.
Ingen svarade på Myrans kontaktannons.
Visst, det var synd om Myran men lite kunde han faktiskt skylla sig själv. Vad tänkte han på när han satte ut ett foto på sig själv? Och varför uttrycka sig så plumpt och fullkomligt idiotiskt?
 
Jag undrar om jag skulle få något svar om jag satte in en kontaktannons? Vad skulle jag skriva?
Kanske så här:
Man, 46 år söker kvinna i lämplig ålder utan barn.
Ogillar skogspromenader och restaurangbesök. Röker.
Ofördelaktigt utseende.
Gillar att hålla mig inomhus tillsammans med min dator och mina dagdrömmar. Intressen: Äta framför TV:n och datorn.
Skicka svar till sign: ”Knäckt och anpassad”.