Vad är grejen med att gifta sig? Vad är det man får som man inte har fått innan?
Vi lever i början av 2 000-talet. Det är fullt tillåtet att leva i synd. Ingen bryr sig.
Så vad beror det på att folk fortfarande gifter sig?
Det måste vi gå till botten med!
Idag när jag gick genom stan så stannade jag till vid en fotoaffär. Jag stod och glodde på bröllopsfotografierna som var uppsatta i skyltfönstret. Jag tittade extra noga på det största.
Bruden log, hon såg överlycklig ut.
Brudgummen log också, men om jag tittade efter riktigt noga så kunde jag se att det var något skitnödigt över brudgummen. Han såg tillgjord ut. Det var inte äkta. Det såg ut som om han innerst inne undrade hur han hade hamnat i denna situation.
Vad i helvete var det som hände?
Jo, jag ska tala om vad det var som hände. Det var man som träffade kvinna. Man vill ha sex med kvinna. Kvinna säger ja. Man gratulerar sig själv till att det gick så lätt denna gång och bestiger henne genast.
Mannen vänjer sig vid ett regelbundet sexliv.
Helt plötsligt får kvinna för sig att hon vill känna sig som prinsessa för en dag. Hon vill förverkliga sina flickdrömmar. Alla unga kvinnor drömmer om att en prins ska dyka upp på en vit häst, äkta kvinnan och göra henne till prinsessa så att hon får skrida omkring dagarna i ända med krona på huvudet och tiara i handen.
En kvinna vill känna sig utvald.
Mannen däremot, han skiter i sådant. Han vill helst ha ett regelbundet sexliv och sedan sitta och bli fet framför TV:n och datorn resten av tiden som blir över.
Det är nu mannen måste välja. Ska han offra sig? Ska han gå med på ett fånigt och dyrt spektakel bara för att få behålla sin kvinna eller ska han skita i alltihop och hoppas att han träffar en ny kvinna utan sådana fåniga idéer?
Men vem vet om han kommer att träffa någon ny kvinna? Flinten har börjat breda ut sig oroväckande mycket och inte fan hängde ballarna sådär långt ned för bara något år sedan?
Så därför tar mannen det säkra före det osäkra och friar till sin kvinna. Han talar om för henne att hon är kvinnan i hans liv trots att han fortfarande inte är riktigt säker på vad hon heter. Var det Lena, eller Helena? Jaja, skit samma!
Lagom till Midsommar så står de framför prästen. Kvinnan är överlycklig. Mannen väntar bara på att eländet ska ta slut. Han tänker på hur mycket kalaset har kostat, han tänker på sin gamla dröm som han aldrig kommer att kunna förverkliga.
Jag kommer aldrig att få sitta på Taffelberget ovanför Kapstaden och se två oceaner mötas. Pengarna rakt i sjön! Dags att börja förbereda sig för ett liv i garaget och hobbyrummet i väntan på döden.
Prästen frågar brudgummen om han tager kvinnan som sin äkta fru.
Nä, jag funderar istället på att ta mitt liv, eller råna en bank, börja skjuta heroin eller va fan som helst!
- JA!
Säger mannen snällt, precis som det förväntas av honom. Precis som hans far en gång gjorde före honom. Och hans farfar.
Inget nytt under solen.
 
För ett tag sedan så läste jag om ett brudpar som hade gjort en kostnadsberäkning för sitt bröllop. Slutnotan hamnade på femtiotusen kronor. Det är normalt, ibland kan det bli ännu dyrare. Ju dyrare, desto finare.
Femtiotusen spänn!
Det skulle man få en fin resa för tillsammans med sin flickvän.
Tror ni att jag skulle kasta bort dessa pengar på en fånig religiös ceremoni? Nej, jag tror inte det. Jag tror nog att Gud hellre ser att vi lever efter våra hjärtan utan att ingå i falska förbund bara för att kvinnan vill känna sig som en prinsessa för en dag.
Jag tror att Gud vill att vi ska vara snälla mot varandra och ha så kul som möjligt under den tid han har gett oss här på jorden. Det tror jag räcker för att göra honom nöjd.
Gissa vad som lockar mest? En trevlig resa tillsammans med flickvännen till någon romantisk storstad söderut, eller ett giftermål där jag måste visa upp mig i en fånig kostym som säkert skulle skava och stickas, vara artig mot en massa dumma släktingar till min flickvän - släktingar som jag måste bjuda på dyr mat (precis som om de inte skulle ha råd med att köpa egen mat!) och som avslut genomlida en bröllopsnatt på ett svindyrt hotell?
Tror inte det va!
Så nej, jag kommer nog att fortsätta med att leva i synd livet ut.
 
Med tanke på att en förkrossande majoritet av alla äktenskap slutar med skilsmässa så blir själva kostnadsaspekten ännu mer absurd.
- Inte i vårt fall! Jag ääälskar min man och han ääälskar minsann mig! Vår kärlek är evig! Det känner jag.
Jamen hejsan! Det har vi väl aldrig hört förut?
Tror de verkligen att alla andra som skiljer sig, kände det motsatta en gång i tiden när de gifte sig?
Giftermål brukar sluta på följande vis.
Scenario ett: Åren går, mannen fyller fyrtiofem och har blivit både skallig och fet. Mannen gillar att sitta vid sin dator eller kolla på filmer på sin nyinköpta hemmabioanläggning. Dessa trevliga nöjen avnjutes bäst tillsammans med pan-pizza och Oboy.
Kvinnan känner att mannen inte längre ser henne. Hon börjar ränna ute på dansrestauranger med sina väninnor och träffar till slut en tjugofemårig, storkukad bock som mer än gärna plöjer upp mogna kvinnor vars sexliv legat för fäfot de sista åren.
Kvinnan tror att den unga mannen är kär i henne och skiljer sig genast från sin man som blir av med gemensamma villan, bilen och umgängesrätten med barnen. Ett år senare sitter mannen på golvet i sin lilla nikotingula etta med båda piporna till sitt hagelgevär i munnen.
Scenario två: Den medelålders mannen känner av en lättare gubbsjuka och börjar visa ett osunt intresse för den sjuttonåriga dotterns väninna. Inte bra. Ännu värre blir det när kvinnan uppmärksammar detta.
Mannen nekar förstås och hävdar att han bara vill veta vad det är för kompisar som lilla dottern umgås med och hur det går för dem i skolan.
-Jag förhörde dem på deras läxor. De har prov i engelska nästa vecka! Jag bryr mig faktiskt om vår dotter. Jag gillar ungdomar!
En månad senare upptäcker lilla frugan att lingonsylten är slut. Samtidigt har mannens mutor med Marinella och alkoläsk äntligen burit frukt, han får sin ensamma stund med dotterns väninna nere i syltkällaren.
När frugan slår upp dörren till syltkällaren så möts hon genast av en stor hårig gubbröv som guppar upp och ned mellan två långa, smala tonårsben.
- Så här går det för unga flickor som inte gör sina läxor!
Flåsar mannen. - Känner du vad engagerad jag är i din skolgång?
Kvinnan smyger tyst upp till köket och hämtar sin stora, tunga gjutjärnsstekpanna som hon har ärvt efter sin gamla mormor.
Resten kan ni gissa er till själva.

I nöd och lust tills döden skiljer oss åt...