Vad jag ska dölja där tills döden tar mig,
det som jag djupt försjunken saknat djupt
och i min stilla slummer vaknat ur,
en längtan större än den vind som bar mig

hit till den ömhet som i ömhet skar mig,
en närhet närmare än denna mur
som står metallisk mellan mig och Gud;
vad jag ska lämna här när döden har mig -

en ofullständig drömsyn och en villa
att bli i ljusets klarhet till ett ljus,
att skilja mörkt från mörkblå himlar

och urskilja i svarta hålets sus
vad jag ska sakna när jag ligger sövd -
vad jag har velat säga blir ej hört.