och tröst när jag är tveksam, känner bävan?" Dante's Inferno Sång IV rad 17

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

http://www.youtube.com/watch?v=WwlPeW2eBHw

"Hur kan jag gå, om du som är min styrka
och tröst när jag är tveksam, känner bävan?" Dante's Inferno Sång IV rad 17




Ännu en spöad natt med stjärnor klistrade runt ögat

Mina damer och herrar,
        inte längre Peter Pan - glasrutekrossandes ut

                    med tänkandets fart;

 ... Nej, Elisa, 
inte längre förlåtandes det
miserablaste du gjort
                               dras jag genom stjärnmyller
                 av sparvhalsband hårt satt
         svingas jag


svävar jag själv

nu

omkring i taket

 

                       (kling)

~o~

Mary, vaka över mig
så jag inte

förflyktigas
-- tar åter tillflykt
i din vänlighet
;


din omtanke gör anletet bländvitt
som glansytor i novembersolsken; fast du skiner och försvinner
på natten i eget ljus så dåsigt sömnig
                                           slumrandandandede de e
      vakna somna vakna
                  sov
                     älskade eldfluga
                     -- jag kan dö i din vindskammare
 i olästa böcker (är du inte för ung för Hamlet?) i din drömfångare i bilderna du skrivit ut
                   och häftat ovan sängen: ensam man
          på grenen av en lövlös ek,
en kärleksförklaring du hittat på nätet, alla varianter av dig,
    framför datorn, framför datorn, framför datorn

en bit ifrån den,
i flammande röd solnedgång, alltid ryggen vänd,
     och jag 
              på andra sidan världen

igen --

                   för en sekund kan jag dö;

          när du glömmer vart livet fört oss,
   stirrar i taket

                        motstridigt längtansfull

 

 

...

väntande något inom mig (inom den andre);-- bleknar, vissnar --

din del av mig. Skyddar mig som jag vore det sista kvar.
En gammal dröm jag drömt och drömmer om. 

Du har inte snattat ens en liten uns av Luna.

 

             du, du,          du... jag

      jag gillar dig,    lämna mig inte

 -- dreglande av rädsla, ingen återvändo --

 Klarare brann än stjärnor hennes ögon
   och ljuvt och stilla började hon tala 

      och skickade mig och mina
                    tårar
                  till sängs




Fri vers (Fri form) av John Shade
Läst 443 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-11-10 15:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

John Shade
John Shade