Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

sång till en hippy

Är detta verkligen verkligt?
Är det kanske inbillning?
fast i ett ras
ingen undgår realiteten
öppna dina ögon
se upp mot skyn och se
jag är arm, en pojke, behöver inget gehör
för jag gillar läget
bara lite hög sådär lite låg
och vart det blåser skiter jag i

mor jag dödade en man precis
mitt vapen mot hans huvud tryckte av
och nu är han död
morsan mitt liv började precis
och sen gick jag bara och slängde det
mamma det var inte meningen att du skulle bry dig
om jag inte kommer tillbaka snart
gå vidare, gå vidare som om ingenting egentligen räknas

för sent min tid är här
rysningar nedför ryggraden min kropp värker konstant
tja, alla, jag måste dra
lämna er därhän och möta det som är
mamma jag vill inte dö men ibland så önskar jag att jag aldrig blivit född

jag ser en liten siluett en man
Jac Tracbac Jac Tracbac tar du en hambo?

åskpil och blixt otroligt skrämmande
Polhem Polhem, Hel - otroligt

en arm pojke som ingen älskar
ett fattigt barn en utslagen familj
bespara honom livet detta monstrum
gilla läget låter du mig va?
Jahve! Nej vi lämnar dig aldrig
låt honom bli Jahve vi släpper dig ej
aldrig nej
mamma marja låt mig vara
Fan en djävul bara för mig

så du tror att du kan stoppa mig spotta på mig?
så du tror att du kan älska mig och sen lämna mig att dö?
kärring du kan inte göra mig detta
jag måste ut nu jag måste härifrån

ingenting räknas alla vet




Fri vers av friktion
Läst 311 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-11-20 11:35



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Tog mig ett tag att inse vad fan det var jag läste och varför det kändes skrämmande bekant.
2011-11-20
  > Nästa text
< Föregående

friktion
friktion