Människor som inte går sönder
När fördomar bevisar sig vara
helt jävla sneda
Brev
som någon tänkt på och brytt sig om
och anlända beställningar
Inspirationsexplosioner
Smicker innan
det får mig att må illa
Tillhörighet som inte känns
ful
Positivt burdus person, händelser, i ett tyst
metalliskt mörker
tystnad
Guldljus
Ljusmänniskor
och älskad kontakt
En färdig målning
Att känna sig behövd
Öppna ögonen i takt med att kråkorna hostar ut sina
morgonord
Upptäckten av att en favoritlåts ackord tycks vara anpassad till mina bräckliga färdigheter när det gäller gitarrspel
När lärdom fastnar i en då och då resistent tankeklump
När man lyckas lura sig själv
Att lyckas komma bort
till bättre tider som limmats fast i
mig
Vakna innan klockan tolv en ledig dag
Känna sig
rekorderlig
Att vara klar
Det obligatoriska ljudet då regnet träffar fönsterbläcket om
sommaren, hösten, våren
När regnet byts ut mot friska snöbitar
En ny människa
Sann utan trassel
Att lösa ut pengarna på en trisslott för att köpa en ny
Upptäckten av nya toner
ny musik som senare blir en uppskattad
favorit
När musiken sedan påminner om en oförglömlig, underbar händelse
Minnet av:
Ditt Kents mjuka toner från en
orättvist skramlig bilradio
"...känner samma sak"
En vy som från fönstret fylls med små
små
söta
vita virrtussar
På väg på den för långa, långa vägen till dig. Digdigdig, du sitter så djupt, Koppar.
Som Bäst mår jag nog när du är hel.