Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Modiga kämpare

Åter igen en livsviktig injektion.
B-12.
Liten, rosa dos för in i en spruta
med en nål, så lång.

Sköterskan tar nålen ner i
den lilla behållaren, suger upp,
sätter på nålen, sätter i den i min
sätesmuskel trycker in medicinen.

Passade på att handla, medan jag
gick från Netto, tog ovädret fart
kassarna tunga, satte ner dem
flera gånger.
Händerna tappade styrka.
Klarade till bussen.

Väntade en stund, klev på
bara jag på buss 2. Tittade ut,
observerade livet utanför
fortsatte, trots jag fått veta
en kollega från förr lider av
kronisk cancer.

Apoteket där jag köpte
medicinen var nästan öde,
steg in och såg henne.
Vi sa hej och jag frågade
om hon kände igen mig.

"Du sa den där sommaren
du är nöjd med din man och barn."
"Minns du det än?"
Ingen kan se på mig att jag
är sjuk, ingen kan se på henne att
hon lider av cancer.

Så skönt att våga prata öppet.
Liksom förr försvann allt, ungefär
som någon fryste världen.
Hennes ord,
tankar
rädsla
styrkan då hennes liv än finns.
"Första dagen trodde jag
att jag skulle dö, men jag har levt i sex år."

Kronisk cancer
kronisk smärta
ja kroniskt kan inte tas bort.

Då jag berättade om mig
började hon nästan gråta
jag tappade andan och frågade
varför?
"Du har kronisk cancer, jag har
problem med mitt immunförsvar."
Hon gick och fick tabletter, men såg på henne
hon ville prata mer.
Då jag fick min medicin så kom hon fram
tackade för jag pratat med henne,
var ledsen igen för just jag var sjuk.
"Hoppas vi springer på varann snart igen."
Log som om allt var som förr.

Tänk om jag aldrig ser henne igen, då kan jag
minnas detta möte, som ger tårar och
skratt. Kan än minnas de samtal vi hade
den där sommaren jag praktiserade.

Redan sommaren 2002 hostade hon,
minns än inga knäckebröd fungerade.

Minns än vi pratade om framtiden då,
minns än hennes ord "Jag är så nöjd med
min sambo och mitt barn."

Två år senare såg jag henne på vc hasa
sig mot doktorn. Frös till is.
Hann inte då säga hej.

Idag vågade jag ta chansen.

Cellgifter
kamp
livsglädje
ångest
kamp om klockan


Idag insåg jag mina tabletter jag äter mot
inflammationer bara ställer till problem
med magen, men hjälper ej mer.


Fick en tid nästa fredag, är nervös
rädd det blir jobbigt
rädd för vad proverna visar
rädd för olika saker


Överlever hon, gör jag det med, har hon överlevt
sex år, trots läkarna trodde annat, vågar jag se
min framtid ja en dag i taget.

Igår rätt bra, idag tjutandes hos sköterskan
glad då hon lyssnat och förklarat.

Kom hem trött så trött
somnade gott tre timmar.

Livsvägen svår med kamp
ledstjärnan visar vägen fram
förnuftet pratar
hjärtat längtar
själen lyssnar

Ta vara på varje dag, lev i nuet
räkna de dagar du minns
den dagen du får veta du har
en kort tid kvar, försvinner
oviktiga drömmar men då kan
det vara försent.




Fri vers av Filosofen2
Läst 344 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-11-26 00:23



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
Stark text.
2011-11-26

    AA VIP
Mycket livskraftig text. Energi. Omtänksam. Drömfylld.
2011-11-26
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2