Den där vägen är kantad med smällande tomma luckor som glipar
ihopsatta av rostiga gångärn som låter likt ljudet av stenar som man slipar..

Den där vägen är hårt beströdd med alla slags vassa ting
mina fötter våndas inför varje steg
dom blöder,
denna vägen
varje dag,
ny kraftfull smärta föder.

Den där vägen jag inte förstår mig på
löper ironiskt nog längst med den breda, underbara
den med skyltar som ivrigt förklarar
vilken riktning man helst bör färdas
helst bör gå.

Men denna väg är inte ens en lummig stig
utan karg och ogästvänlig,
där mörkrets slöja sig högfärdigt sänker,
över kalla bittra sjöar som hånfullt blänker,
jag måste ju fortsätta gå.

Den vägen för ibland livet en in på.