Tänk att man kan vakna till och bli glad av tankar,
ord, kramar, kramar, uppiggande ord och
bara njuta av en lussebulle.

Idag vaknade jag med världens ångest.
Tankarna hit och dit,
undrade vart mitt liv skulle gå.

Här på poeter har jag en förmåga att
läka, kunna le, skratta och
känna den där lyckan.

Kan inte säga med ord vad era kommentarer
till mina texter, dikter och tankar ge.
Vill ändå försöka.

Läser allt vackert ni skriver i era kommentarer
och brev. Gråter ibland då jag inser vad ni
ser i det jag skriver.

Inser att mycket berör era hjärtan, men vet ni?
Ni berör mig så otroligt mycket.
Då jag tappar hoppet plockar jag upp minnen
från era kommentarer, underbara texter, som
jag bara älskar.
Ja, ni får mig att vilja skapa, leva, älska och
verkligen inse hur viktiga vi alla är.

Min sjukdom har berört många, mina
tankar har fått många att inse hur det är
att vara sjuk. Många tackar mig för mina
texter och dikter. Vissa önskar de publiceras
i böcker eller tidsskrifter.

WOW den känslan får mina tårar att komma
av glädje.

Det jag verkligen uppskattar med er är att
ni uppskattar mina kommentarer, mina tankar
och känslor då jag läst era texter.

Lussebullar med kaffe får vi inte glömma,
inte heller tredje ljuset, som symboliserar
julen.
Ingen har nog ungått hur jag ser på julen.
Eftersom jag sett, varit med om och hört
så mycket att de svagaste finns i mina tankar.
De som inte har just det jag har, ni, ja alla vi som
har vänner, kära, barn att fira med.

Varför är det så?

Jo, en gång i tiden var jag ett barn utan fristad, utan
någon trygghet. I mitt biohem fanns inte det mjuka.
Kan inte minnas jular.
Men i mitt fosterhem, där det också var svårt
fann vi ändå julefrid.
Minns varje jul med glädje och sorg.

Då jag flytt och bodde i en jourlägenhet med
en kvinna, som idag är en kär vän. Ja, hennes
barn kramar mig än, trots de är stora.
De pratar än om julen 2005.

En väninna kom med julmat så vi samlades
alla i köket lille julafton. Mamman hade inte
orkat fixa, så jag och min väninna överraskade
dem med en jul i frid och kärlek.
Den julen får mig idag att gråta, ja det väcker
sorg och glädje, för den tiden fick jag se under.

Julafton firades med en annan väninna, som
också hjälpte mig att fly undan en säker död.
Ja vi åt mat, pratade, njöt och delade ut klappar.
Minns än idag byxorna hahaha.
st48, då jag hade 36. Men det var tanken.

Åter igen lussebullar, pepparkakor och glögg
kan göra en underbar jul.

Ja, ni har följt mig genom detta året, sett mina
tårar, ilska, glädje, erotik, som fått många
att fånga stunden.
Kanske lite inspiration till verklig erotik:).

Kärlek, ljus och hopp går genom mina texter,
just för jag behöver det själv.

Ni läsare är underbara, tack för jag får läsa
er och ni läser mig.

Glöm inte lussebullar med glögg, kaffe eller saft
och gröten på julafton....

Julen ger under.